2.3.2 Utforma direktinsamling inklusive urval

Syftet med processen 2.3.2 Utforma direktinsamling inklusive urval är att välja antingen en datainsamlingsmetod eller flera metoder att kombinera för den direktinsamling som ska göras. Om direktinsamlingen ska göras från ett urval och inte hela ramen ska även urvalsdesignen utformas. Valen av datakällor från process 1.3 spelar en viktig roll här, endast för de variabler som ska direktinsamlas är det aktuellt att välja lämpliga insamlingsmetoder.

Input

• Valda datakällor från process 1.3 Kontrollera datatillgång och andra förutsättningar som innefattar direktinsamling och kanske även en prioritering dem emellan

Output

• Direktinsamling utformad (val av insamlingssätt samt hur de kombineras)
• Eventuellt urval utformat

Genomförande

Att välja datainsamlingsmetod(er) är inte alltid enkelt. Varje metod har sina för- och nackdelar. Några faktorer som behöver beaktas i valet av metod(er) är typ av uppgiftslämnare, frågornas innehåll och omfattning, tillgängliga resurser och tidsplan för undersökningen. Att kombinera datainsamlingsmetoder har ofta fördelar, men det finns också risker i form av möjliga metodeffekter. Dessa risker behöver värderas och hanteras i samband med beslut om datainsamlingsmetod(er). Prioritetslistan för datakällor i process 1.3 ger också vägledning i vilka metoder som bör väljas före andra på SCB.

Kopplat till valet av datainsamlingsmetod är valet av lämplig kontaktstrategi. Vad en kontaktstrategi är och vilka standarder som gäller på SCB beskrivs i process 2.3.3 Utforma kontaktstrategi.

Utforma urvalsdesign

Syftet med att Utforma urvalsdesign är att utforma förfarandet för att dra urval. Det kräver ett flertal överväganden och oftast även beräkningar. Till det som ska beaktas hör exempelvis: 

• uppgiftslämnarbörda,
• om undersökningen ingår i en tidsserie,
• om undersökningen ska samordnas med andra undersökningar,
• vilka krav på tillförlitlighet som finns och
• vilka kostnadsrestriktioner som finns. 

Metoder och val

Det finns många metoder för att dra urval, och en rad faktorer påverkar vilken metod som ska väljas i det enskilda fallet. En sammanfattning av metoder ges i texten Metodbeskrivning för urval, och en omfattande beskrivning finns i handboken Urval – från teori till praktik. Metodstatistisk kompetens krävs för genomförandet. 

Hur man väljer mellan urvalsmetoder beskrivs i Urval – från teori till praktik, kapitlen 4 och 6. Några viktiga successiva steg och punkter följer nedan:

• Kvantitativ eller kvalitativ metod: i statistikproduktionen används vanligen kvantitativ metod, ibland kompletterad med en kvalitativ metod, t.ex. vid studier av begrepp och frågeblanketter. Se avsnitt 6.2.1.

• Sannolikhetsurval eller inte: normalt sannolikhetsurval när tillräcklig information finns, se avsnitt 4.9.1 och information om cut-off nedan.

• Ska cut-off användas? Utöver att beakta uppgiftslämnarbörda, resurser och samordning ska en beräkning av cut-off-gränsen göras med hänsyn till skattningarnas tillförlitlighet. Se avsnitt 6.2.4.

• Direkturval eller inte; vanligen är det lönsamt från varianssynpunkt med direkturval, men ibland är det praktiskt att dra grupper av objekt och objektstrukturen kan nödvändiggöra en annan metod än direkt-urval. Se avsnitten 4.5-4.7 och 6.2.5.

• För direkturval väljs normalt någon av följande sex utformningar, alla utan återläggning: obundet slumpmässigt urval (OSU), stratifierat OSU, πps-urval, stratifierat πps-urval, systematiskt urval samt stratifierat systematiskt urval. Se avsnitten 4.1-4.4 och 6.2.5. Valet beror mycket på tillgänglig hjälpinformation och hur denna kan nyttiggöras i urvalsdesign och estimator. Variansberäkningar för olika möjligheter är vägledande. Se avsnitt 6.1.

• Ska urval samordnas över tid, mellan undersökningar eller bådadera? I så fall samordnas både ramar och urval. Se avsnitt 5.4.

Hur ofta urval ska dras för återkommande undersökningar beror på eventuell samordning och på förändringstakt samt på utmattning hos uppgiftslämnare. Se avsnitt 6.3.

Val av metod kan påverkas av tillgängliga verktyg och dessas funktionalitet. Läs mer om SCB:s urvalsverktyg i process 4.2.

Estimator, urvalsstorlek och allokering

Urval och estimator väljs lämpligen tillsammans, t.ex. för att på bästa sätt ta tillvara tillgänglig hjälpinformation. Se Urval – från teori till praktik, avsnitt 2.3.1 med hänvisningar. Se även process 6.1 för resonemang om vikter (uppräkningstal) och hur dessa hänger ihop med urvalsdesignen. 

Bestämningen av urvalsstorlek och dess allokering (exempelvis över strata) kräver beräkningar, se Urval – från teori till praktik, avsnitten 6.1 och 4.2.7 med flera. Samma sak gäller för stratumindelningen (här kan samordningskrav finnas). Precisionskrav, uppgiftslämnarbörda och kostnadsrestriktioner beaktas – även faktorer som bortfall och övertäckning samt samordning ingår om det är relevant och möjligt. Beräkningarna får grundas på uppgifter från tidigare undersökningsomgångar eller likartade undersökningar. Precisionskraven kan ha olika form, och flera variabler och grupper kan ingå. Beräkningarna kan behöva göras iterativt och i samråd med användare. Observera vad precisionskraven gäller: i många fall är det tillförlitligheten totalt och inte enbart urvalsosäkerheten.

Välj datainsamlingsmetod - Insamling från företag, organisationer och offentlig sektor

SCB har en beslutad standard som anger att webbinsamling (inkl. filinläsning via webb) ska vara huvudsaklig insamlingsmetod och papper endast användas i undantagsfall och som sista utväg. För undersökningar till lantbruk utgör dock ovanstående standard en mjukare rekommendation. Detta mot bakgrund av viss erfarenhet att just lantbruksundersökningar kan erhålla ett ökat inflöde med pappersenkät jämfört med webb, vilket antas hänga ihop med typen av variabler som samlas in och generellt högre preferens för pappersenkät som metod hos målgruppen. Dataavdelningen har huvudansvaret för när och hur användning av pappersenkät kan vara ett alternativ vid insamling från olika grupper.

Enligt en överenskommelse mellan SCB och Näringslivets Regelnämnd (NNR) ska pappersenkät finnas som alternativ vid insamling från företag. Överenskommelsen säger däremot inte hur eller när i datainsamlingen som pappersenkäter ska erbjudas.

Det är sällan som företagsundersökningar använder intervjuinsamling som huvudsaklig metod, men det kan förekomma i undantagsfall, till exempel i uppföljningar av olika slag eller av tidsskäl. 

Välj datainsamlingsmetod - Insamling från individer och hushåll

Kombinerad insamling, där uppgiftslämnaren ges möjlighet att besvara undersökningen via webb och papper, är idag den vanligaste insamlingsstrategin. Genomförda experiment visar att svarsfrekvensen totalt sett blir lägre om man endast erbjuder webb- och inte pappersenkät i något skede av insamlingsperioden. Detta skiljer sig dock mellan olika åldersgrupper och den tydligt största positiva effekten av en pappersenkät noteras bland de äldre åldersgrupperna.

Missiv och påminnelser till individer skickas i de fall det är möjligt till digitala brevlådor (Kivra, Min Myndighetspost, Billo). Antalet personer som har digitala brevlådor ökar, men inom överskådlig framtid kommer det fortsatt vara en betydande del av befolkningen som saknar digital brevlåda och således behöver få våra utskick via vanlig post. Vid undersökningar med stora urval behöver digitala utskick planeras i dialog med sektionschef på D/INS/IH för att säkerställa de tekniska förutsättningarna.

Utskick till digitala brevlådor kräver att uppgiftslämnaren loggar in med e-legitimation/bank-id och kan därför inte tillämpas om enkäten inte är riktad till en specifik person till vilken vi har kännedom om personnummer.

Rekommenderad insamlingsstrategi vid enkätundersökningar till individer och hushåll med befolkningsurval framgår nedan. För andra populationer (yrkesverksamma, nyanlända etc.) kan ibland skäl finnas för att frångå denna strategi. Dataavdelningen kan avgöra vad som är lämpligt i olika fall.

Mot bakgrund av SCB:s strategi samt de olika experiment som genomförts rekommenderas att som standard använda en extra webboffensiv strategi (EWO) där pappersenkät skickas vid enbart ett tillfälle och då som standard i det tredje utskicket. Omfattar populationen äldre åldersgrupper, 65 år och äldre, bör man överväga tidigare utskick av pappersenkät till dessa grupper, och pappersenkät i två olika utskick.

I och med SCB:s inriktning att öka graden av digitalisering i datainsamlingen även på individ- och hushållssidan så ska avsteg från den rekommenderade strategin stämmas av och motiveras för ansvarig för kontaktstrategier; sektionschefen vid sektionen för insamling från individer och hushåll. Avsteg i en mer digital riktning behöver inte stämmas av.

Nedanstående matris utgör en förenklad översikt över olika insamlingsmetoders egenskaper. Den är tillämpbar endast på individ- och hushållsundersökningar och baserar sig på slutsatser som finns brett representerade i litteratur på området.  De datainsamlingsmetoder som SCB använder och mer om deras för- och nackdelar finns i metodbeskrivningen Metoder vid direktinsamling av data.

Vid kombinerad insamling behöver frågeblanketterna anpassas till respektive insamlingsmetod. Det kan innebära manuellt arbete att hantera variabler och svarsmängder med olika etiketter eller i värsta fall även olika format. Det underlättar hanteringen väsentligt att använda samma variabelnamn i samtliga insamlingsverktyg, använd de variabelnamn som bestämdes i process 2.2.

Ytterligare överväganden

Om datainsamlingsmetod ändras mellan två omgångar i en existerande undersökning, överväg om ev. tidsseriebrott ska mätas och överbryggas och i så fall hur, t.ex. genom dubbelinsamling. 

När värdering gjorts av olika datainsamlingsmetoders för- och nackdelar i relation till den undersökning som ska genomföras kan ytterligare praktiska begränsningar och villkor påverka vilken datainsamlingsmetod som väljs.

• Ta hänsyn till mättekniska aspekter:
  • Kontrollera variabelförteckning, tabellplan och datainsamlingsmetod utifrån ett mättekniskt perspektiv. Är det möjligt att skapa ett mätinstrument anpassat till den tänkta datainsamlingsmetoden och som kan samla in den här informationen? Skissa på frågor och svarsalternativ. Använd mätteknisk kompetens.
  • För återkommande undersökningar: Beakta ovanstående utifrån erfarenheter i tidigare insamlingsomgångar (även kopplat till byte av datainsamlingsmetod eller införande av kombinerad insamling). Beakta dels processdata från tidigare omgång, dels jämförbarhet och samanvändbarhet. Använd mätteknisk kompetens.
  • Planera för lämplig mätteknisk insats. Fastslagna rutiner finns i process 2.3.6 Testa mätinstrument.


• Genomför nedanstående kontroller och avstämningar.
• Kontrollera kundens önskemål om tidsplan och kostnader.
• Kontrollera att resurser finns den tidsperiod de behövs för undersökningen.
• Stäm av att insamlingen går att genomföra enligt tidsplanen med hänsyn till produktionstider samt nödvändiga resurser och kompetenser för hela datainsamlingen

• Bestäm hur dataregistrering av data från eventuella pappersblanketter ska göras i de fall skanning inte är möjlig. Som standard ska pappersblanketter anpassas för skanning, se process 2.3.5 Skapa frågeformulär. Extra kontrollrutiner behöver utformas om det behövs omfattande dataregistrering.

Dokument och länkar

Urval - från teori till praktik (scb.se)
Metodbeskrivning för urval (pdf)
Metoder vid direktinsamling av data (pdf)

Senaste uppdatering​
2024-11-13

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055