5.2.1 Koda mikrodata

Syftet med process 5.2.1 Koda mikrodata är att genomföra kodning och klassificering av mikrodata utifrån överväganden och beslut tagna i 2.4 Utforma kodning och granskning. Kodningsprocessen utgör en felkälla i statistikproduktionen. Som ett led i kvalitetssäkringen av en statistisk undersökning ska därför även kodningsprocessen granskas och kvalitetskontrolleras.

Input

Den information som behöver införas till process 5.2.1 är:

• Inkommen data, så långt den sammanställts och integrerats
• Regler, script och program i linje med tagna beslut/valda strategier från utformningsprocesserna
• Fullödiga kodningsinstruktioner från process 2.4 avseende vad som ska kodas, på vilken detaljeringsnivå, enligt vilken standard samt tillhörande kodförteckning och, tillämpningsregler och vilka kodningshjälpmedel som finns att tillgå.

Outp​ut

Från process 5.2.1  levereras:

• Klassificerad och kodad mikrodata som genomgått därmed förenlig kvalitetskontroll av kodningsprocessen redo att genomgå nästa processteg, 5.2.2 Granska mikrodata.

Genomf​ö​ra​​nde

Efter att klassificering och kodning har genomförts i enlighet med tagna beslut i process 2.4 ska kodningsprocessen genomgå tillämplig kvalitetskontroll.

Koda ditt material

Genomför kodning och klassificering enligt övervägande och beslut tagna i process 2.4. Under dokument och länkar, finns länkar och stöd för kodning så som aktuell yrkeslista, index, SLEX och PLEX m.m.

Kvalitetskontroll och granskning av kodning

Kontrollkodning innebär att hela eller delar av materialet kodas minst en gång ytterligare i syfte att bedöma eller förbättra kvaliteten i kodningen. Kontrollkodningen utförs av en annan person än den som utfört den ursprungliga kodningen. Se dokumenten Begrepp inom kodningsområdet och Riktlinjer för kontrollkodning.

Med beroende kodning menas att kodaren har tillgång till koden eller koderna från tidigare kodningar samt tillhörande underlag. Vid oberoende kodning har kodaren inte tillgång till tidigare kodningar. Utöver kodningarna kan också en rekonciliering göras. Detta betyder att i de fall då olika koder erhålls för samma objekt så kallas en tredje kodare in som gör en slutlig bedömning.  

SCB:s standard för kvalitetskontroll av kodningsprocessen

Kvalitetskontroll av kodningsprocessen ska ske genom oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering enligt nedanstående metodik för olika kodningsprocesser.

Automatisk kodning med lexikon

Processen automatisk kodning med lexikon ska kvalitetskontrolleras genom att det genomförs en oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering en tillräcklig andel av de automatiskt kodade posterna i en lämplig enkätundersökning (en större uppdragsundersökning). Denna kvalitetskontroll ska göras omkring vart tredje år (senast var år 2019). Förvaltningsobjektet Data och D/INS/SAK väljer ut en lämplig undersökning och initiera kontrollkodningen som därefter genomförs av kodningsgruppen på D/INS/SAK. Metodiken ska stämmas av med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data. Vid oacceptabla felfrekvenser ska klassifikationsansvarig se till att lexikonet revideras. Produktansvarig (eller motsvarande) avgör i samråd med objektsspecialisten vad som är oacceptabel felfrekvens.

Kodning vid intervju

Processen kodning vid intervju ska kvalitetskontrolleras genom att det genomförs en oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering av en tillräcklig andel av de kodade posterna i första rotationsgruppen (för minst tre månader) i Arbetskraftsundersökningarna. Denna kvalitetskontroll ska göras omkring vart tredje år (senast var år 2020). Förvaltningsobjektet Data initierar arbetet och SSA/AU/AKU ombesörjer att kontrollkodningen genomförs. Produktansvarig avgör i samråd med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data vad som är oacceptabel felfrekvens och vilka åtgärder som ska sättas in när oacceptabla felfrekvenser förekommer. 

Datorstödd manuell kodning

Processen datorstödd manuell kodning ska kvalitetskontrolleras genom att det genomförs en oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering av en tillräcklig andel av de manuellt kodade posterna under en tidsperiod i utvalda undersökningar. Denna kvalitetskontroll ska göras årligen. Förvaltningsobjektet Data och D/INS/SAK. väljer ut lämpliga undersökningar som ska ingå och initiera kontrollkodningen som därefter genomförs av kodningsgruppen på D/INS/SAK. Metodiken ska stämmas av med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data. Kodningsverktyget Prisma har funktionalitet för kontrollkodning och rekonciliering och ska användas vid kvalitetskontrollen.

Vid frekventa fel ska åtgärder vidtas så att tillräcklig kvalitet kan säkerställas för den manuella kodningen. Det kan gälla att höja kompetensen på grupp- och individnivå, att verka för förbättrade hjälpsystem eller att verka för att generella rutiner och beskrivningar revideras. Om en enskild kodares arbete uppvisar frekventa fel ska extra utbildning sättas in och dokumenteras. Vad som räknas som frekventa fel bestäms i samråd med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data.

Syftet med kvalitetskontrollen och uppföljningen enligt ovan är att säkerställa att kodningen håller tillräcklig kvalitet för olika klassifikationer och i olika undersökningar. Detta uppnås genom att behövligt stöd ges till kodningspersonalen, genom utbildning och förbättrade hjälpsystem för beslutsstöd.

För enskilda undersökningar kan kvalitetskontroll och kontrollkodning utföras på liknande sätt. Vad som då räknas som frekventa fel bedöms för varje enskild undersökning av produktansvarig (eller motsvarande) i samråd med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data. Kodarna ska informeras av produktansvarig om att kontrollkodning och rekonciliering genomförs för den aktuella undersökningen.

För ovanstående kvalitetskontroller ska resultatrapporter framställas. Kommenterande analys ska ingå i rapporterna.

Utöver SCB:s standard ovan kan flera andra upplägg tänkas generellt:

• En kodning och en beroende expertkodning
• Två oberoende kodningar
• Två oberoende kodningar och en rekonciliering (tredje, oberoende expertkodning)

Om två oberoende kodningar görs och följs av en rekonciliering, upptäcks i regel fler kodningsfel än om den första kodningen istället följs av en beroende expertkodning.

Avstämning av erfarenheter hos kodningspersonalen

Kodarnas erfarenheter ska normalt tas tillvara genom särskilda avstämningar under och efter kodningsarbetet. Resultaten nyttiggörs i nästa produktionsomgång vid framtagandet av nya instruktioner och vid utbildningen av (ny) kodningspersonal. Genom denna cykel av förbättringar kan kodningsprocessen ständigt utvecklas.

Dokument och länkar 

Begrepp inom kodningsområdet  (pdf)
Riktlinjer för kontrollkodning (pdf)
Yrkeslista (pdf)
Yrkeslista (Excel, endast för SCB)
Avancerade metoder
PLEX = SSYK- och ISCO08-lexikon (pdf)
PLEX = SSYK- och ISCO08-lexikon (Excel, endast för SCB)
SLEX = SEI-lexikon (pdf)
SLEX = SEI-lexikon (Excel, endast för SCB)
Index för SSYK2012 (pdf)
Index för SSYK2012 (Excel, endast för SCB)
Frågebatteri för SEI (pdf)
Klassifikationsdatabasen - www.scb.se
www.scb.se/ssyk
www.scb.se/sei
Sökfunktion för klassificering av yrke
SNI-Sök: https://sni2007.scb.se/

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 

Senast uppdaterad
2025-01-22

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer SCB2025/12

​