​1 Fastställ behov

Syftet med process 1 Fastställ behov i statistikproduktionsprocessen är att, i dialog med statistikanvändarna, identifiera de prioriterade informationsbehov som ska tillgodoses av statistiken. Användarnas informationsbehov tillgodoses huvudsakligen genom utveckling, framställning och spridning av den officiella statistik som SCB ansvarar för.

I processtödet beskrivs i huvudsak hur vi fastställer användarbehoven för den statistik som SCB är ansvarig för. För statistik och data som produceras med koppling till uppdragsverksamhet hänvisas till Inblick för stöd och riktlinjer. Då SCB producerar statistik på uppdrag av en annan statistikansvarig myndighet är det den myndigheten som har det primära ansvaret att fastställa de prioriterade informationsbehov som är kopplade till den statistiken​.

Processen Fastställ behov är indelad i fyra processer:

• 1.1 Identifiera behov
• 1.2 Konsultera intressenter och bekräfta behov
• 1.3 Kontrollera datatillgång och andra förutsättningar
• 1.4 Fastställ ändamål

Processerna beskrivs sekventiellt men genomförs ibland parallellt och arbetet behöver ofta ske iterativt mellan processerna. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2024-11-04

2024-11-04

Diarienummer A2024/0053

​​1.2 Konsultera intressenter och bekräfta behov

I process 1.2 Konsultera intressenter och bekräfta behov identifieras primära intressenter, både externa och interna, som ska konsulteras om de identifierade informationsbehoven. En god förståelse för användarbehoven är inte bara centralt för att kunna ta fram ändamålsenlig statistik utan även för att t.ex. kunna prioritera mellan olika behov och förutse framtida informationsbehov. En intressent kan vara en slutanvändare av statistiken, en förädlare eller en beställare som t.ex. departement inom Regeringskansliet. Intressenter som indirekt påverkas av att ett nytt eller ändrat användarbehov ska tillgodoses behöver också beaktas när man hanterar behov, t.ex. om det nya behovet medför att annan statistik ändras eller läggs ner.

Syftet med process 1.2 är att få en tydlig bild av de identifierade informationsbehoven, uttrycka dem i termer av ett statistiskt problem och ha inledande dialog med intressenterna om hur informationsbehovet kan tillgodoses.

Input

Dokumentation kring informationsbehov från process 1.1 Identifiera behov.

Output

Genomförande

För att förstå och kunna fastställa användarbehov behövs dialog med de primära grupperna av intressenter. Utöver den intressentgrupp som initialt lyft behoven behöver även andra grupper som har likande behov och grupper som påverkas av de nya behoven (t.ex. genom nedprioritering av andra produkter) inkluderas i dialogerna. 

Fastställ intressenter

Identifiera primära intressentgrupperna och gör en bedömning om vilka intressenter som bör konsulteras för att bekräfta användarbehoven. Valet av intressentgrupper som konsulteras styrs av vilket informationsbehov som behöver tillgodoses. Nedan följer en lista som kan användas som stöd i arbetet med att identifiera intressentgrupper:

• Regeringskansliet
• statliga myndigheter, särskilt statistikansvariga myndigheter (SAM)
• kommuner och regioner samt SKR (Sveriges Kommuner och Regioner)
• internationella organisationer, särskilt EU- och FN-organ
• nyhetsmedier
• akademisk forskning
• skolor: elever och lärare
• branschorganisationer, företag
• intresseorganisationer
• statistikkonsulter, andra konsultföretag
• särskilda intressenter inom olika ämnesområden
• allmänheten och andra sporadiska kunder.  

Om det är flera intressentgrupper som ska konsulteras kan det redan i detta skede vara till hjälp att fastställa hur olika gruppers användarbehov ska prioriteras mot varandra.

Bekräfta användarbehov

Vilken kanal som ska användas för fastställandet av användarbehov anpassas utifrån situation och intressentgrupp. Helst ska man träffa användaren vid ett eller flera möten för att resonera igenom och klara ut förutsättningarna. Om det är flera olika intressentgrupper som ska ingå i behovsanalysen kan en kombination av flera olika kontaktsätt behöva användas.

I många fall finns det flera användarbehov för en statistik, vilka behöver behandlas både var för sig och samlat. Till att börja med är det viktigt att förstå varje behov, men i slutändan kan det behövas kompromissa eller prioritera bland behoven. Intressenterna behöver också förstå vad som är möjligt utifrån datatillgång, uppgiftslämnarbörda, kostnader, sekretessbestämmelser, samanvändbarhet och samordning med annan statistik. Intressenterna behöver även förstå hur de valda begreppen och termerna i statistisk mening förhåller sig till användarnas begrepp och termer (en jämförelse mellan intresse och mål).

Vid dialog om nya/förändrade användarbehov är det viktigt att se till helheten av produktportföljen inom ett ämnesområde. Det kan komma att innebära att andra produkter påverkas när man prioriterar att nya/förändrade informationsbehov ska tillgodoses. Om nya behov leder till att den befintliga produktportföljen behöver förändras för att kunna tillgodose nya informationsbehov behöver dess primära intressenterna kontaktas för att de ska förstå effekterna av en omprioritering.

De bekräftade användarbehoven beskrivs i termer av ett statistiskt problem genom att utgå från intressestorheter. I det här skedet räcker det att man vet tillräckligt mycket för att kunna översätta behovet till statistiska termer i designfasen som ingår i process 2. Det innebär t.ex. att exakta definitioner inte behöver formuleras i detta skede. Större vägval för statistikens innehåll behöver dock beskrivas redan här. För statistik som berör företag och organisationer kan det handla om att bestämma om statistiken ska vara institutionell eller funktionell, det vill säga om intresset i första hand gäller företaget som helhet eller om fokus är på företagets ekonomiska aktiviteter som t.ex. produktion. Läs mer på scb.se om Institutionell och funktionell statistik.​

Utifrån de övergripande behoven, beskrivs därefter det planerade innehållet i statistiken (detaljeras sedan i process 2). Redan här är det lämpligt att ta fram ett utkast till tabellplan som kan användas för att precisera statistikens ändamål och formulera kvalitetskraven utifrån.  Målvariabler och målobjekt väljs så att statistiken efterlever internationella standarder och klassifikationer.

Tilltänkta informationskällor och förutsättningar för produktion

Dokumentationen från process 1.1 uppdateras kring tilltänkta datakällor utifrån de bekräftade användarbehoven.

Eventuella risker med att framställa den tilltänkta statistiken identifieras och tas sedan vidare i process 1.3. Risker kan t.ex. vara avsaknad av datakällor, uppskattad produktionskostnad, stor uppgiftslämnarbörda, stort intrång i den personliga integriteten eller andra legala förutsättningar inför beslut i process 1.4. 

Utöver risker identifieras även andra juridiska, tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningar som behöver belysas i process 1.3.

Dokument och länkar

Institutionell och funktionell statistik​​ ​(scb.se)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2024-11-04

2024-11-04

Diarienummer A2024/0053

​​1.4 Fastställ ändamål

Här fastställs på en övergripande nivå vilket eller vilka ändamål som den planerade statistiken ska utgå ifrån mot bakgrund av de prioriterade informationsbehoven och alla kontrollerade förutsättningar.

Input

• Bekräftade användarbehov från process 1.2
• Kontrollerade förutsättningar och risker från process 1.3

Output

• Beskrivna kvalitetskrav på statistiken.
• Beslut om att gå vidare och framställa statistik

Genomförande

Ta beslut om att gå vidare till produktion

Utifrån arbetet i tidigare processer vet man nu om det är möjligt att framställa statistik utifrån de prioriterade informationsbehoven eller inte. Ta därför ett formellt beslut om att gå vidare eller inte. Om beslutet blir att gå vidare till produktion ska statistikens ändamål fastställas och kvalitetskraven preciseras.

Beskriv och kvantifiera om möjligt kvalitetskraven

Statistikanvändarnas behov av statistik har nu sammanställts, prioriterats och förutsättningarna för genomförande har undersökts. Utifrån detta ska nu statistikens ändamål formuleras, helst tillsammans med viktiga användare. Mål formuleras inte bara för innehållet (de statistiska målstorheterna) utan även för övriga kvalitetskomponenter vilka speglas i kvalitetskraven. Ta hjälp av Kvalitet för den officiella statistiken – en handbok, särskilt avsnittet Kvalitetsbegreppet och dess användning i statistikproduktion, med extra fokus på avsnitt 2.2. Användarintressen och ändamål. Om statistiken framställts tidigare och utvärderingar genomförts kan stöd finnas att få från resultaten. Se även Utvärdering av statistikens kvalitet - en handbok. Där finns en exempelsamling på kvalitetskrav för de olika kvalitetskomponenterna. 

Använd relevanta delar av den framtagna mallen Mall för kvalitetskrav. Ta vid behov stöd i utbildningsmaterial kring kvalitetsbegreppet och kvalitetskrav. Stödet kring kvalitetskrav kommer att vidareutvecklas under 2025.

Om det rör Temporär statistik eller Statistik under uppbyggnad kan ambitionsnivån för kvalitetskraven vara lägre och behandlas mer översiktligt, det beror på användarnas behov.

Planera användares involvering i den fortsatta utformningen och under produktionsprocessen

För upplägget av det fortsatta arbetet av utformning och genomförande är det viktigt att redan här planera in avstämnings- och återkopplingspunkter där användarna ska konsulteras. Beroende på vilken typ av statistik det är och hur användargrupperna ser ut kan dessa punkter variera.

Dokument och länkar 

Mall för​​​ ​kvalitetskrav (Excel, endast för SCB. Mallen kommer vidareutvecklas under 2025.) 
Utbildningsmat​erial kring kvalitetsbegreppet och kvalitetskrav​ (pdf, endast för SCB)

Kvalitet för den officiella statistiken – en handbok (scb.se)
Utvärdering av ​den officiella statistikens kvalitet - en handbok. (scb.se)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2024-11-04

2024-11-04

Diarienummer A2024/0053

2.1 Utforma slutprodukt

Syftet med processen Utforma slutprodukt är att – utifrån det i process 1 fastställda informa­tionsbehovet – precisera produktionsprocessens resultat i form av register och statistik samt att lägga en grund för undersöknings­designen.

Input

Som input till processen behövs:

• Information från process 1 Fastställ behov om fastställda informationsbehov, förutsättningar och ändamål (särskilt för nya statistiska undersökningar och vid översyner, men även för löpande statistiska undersökningar).
• Åtgärdsplan från utvärdering av tidigare produktionsomgång.

Output

När processen är genomförd ska följande ha uppnåtts:

• Utformad slutprodukt vad gäller observationsregister och statistik, där tabellplanen är särskilt central.
• För en ny statistisk undersökning och en översyn: en första skiss till undersökningsdesign som är i samklang med slutprodukten och som ligger till grund för den fort­satta mer detaljerade designen i processerna 2.2-2.7.
• För en återkommande statistisk undersökning: en lista med ändringar att ta hand om i den fortsatta designen. 

Genomförande

Gå igenom nedanstående punkter. En inledande tudelning har gjorts för att underlätta; punkterna har något olika karaktär och omfattning beroende på situationen, t.ex. en ny undersökning eller en produktionsomgång i en återkommande undersökning. Omprövningar kan behövas.

Ny undersökning och större översyn:

• Gå igenom de fastställda informationsbehoven som framgår av statistikens ändamål. Gå även igenom de kvalitetskrav som följer av statistikens ändamål. Kvalitetskraven uttrycks i termer av kvalitetsbegreppets huvudkomponenter och utformas med beaktande av olika restriktioner, exempelvis kostnader, uppgiftslämnarbörda, statistiksekretess och samordningskrav med annan statistik. Ett sätt att konkretisera ändamålet och kvalitetskraven är att sätta upp en tabellplan som visar statistikens avsedda innehåll. Den kan vara ett hjälpmedel för att ta ställning till krav på andra kvalitetskomponenter och till restriktioner. Tag hjälp av Kvalitet för den officiella statistiken - en handbok och Utvärdering av statistikens kvalitet - en handbok. Vid behov, ta även hjälp av Statistiska indikatorer - några utmärkande egenskaper.

• Definiera målpopulation, målobjekt och målvariabler i grova drag. Objekttyper, datakällor, insamlingsmetod(er) samt mätbarhet är väsentliga ingredienser i designarbetet. Definiera även de objekt och variabler som ska ingå i observation/insamling/mätning. Skissera även roller och relationer för de objekttyper som ingår i statistiken, se bakgrundsdokumentet Objekt i statistikproduktionen, roller och relationer. Skissera variabler och deras roller, se bakgrundsdokumentet Variabelroller för mikro- och makrodata. För den ekonomiska statistiken inklusive arbetsmarknadsstatistik ska målobjekten normalt avse de objekttyper (Företagsenhet - FE, Arbetsställeenhet - AE, Verksamhetsenhet - VE samt Lokal verksamhetsenhet - LVE) som beskrivs i rapporten Ekonomisk statistik med nya statistiska enheter - principer i den redovisade statistiken, särskilt sid 8-10.

• Utforma slutprodukten, särskilt tabellplan och slutliga observationsregister, utifrån de klargjorda förutsättningarna. Tabellplanen visar vad som ska kunna redovisas; en mer fullständig utformning av redovisningen görs i process 2.6 Designa redovisning och kommunikation. För den ekonomiska statistiken inklusive arbetsmarknadsstatistik, följ principerna i rapporten Ekonomisk statistik med nya statistiska enheter - principer i den redovisade statistiken. Beslut om hur rapportens innehåll ska följas finns i Beslut om hantering av principer för redovisning av statistiken.

• Ta ställning till statistikens periodicitet samt vilka produktionsomgångar och underliggande omgångar undersökningen ska ha. Ta hjälp av dokumenten Undersökning - definitioner, egenskaper, hållpunkter och  Omgångar - definitioner och några situationer.

• Ta ställning till om statistiken med hänsyn till aktualitet och tillförlitlighet ska redovisas först som preliminär statistik som sedan revideras en eller flera gånger till den blir slutlig statistik. Utforma i så fall antalet redovisningar, tidpunkter för dessa samt tabellplanerna som kan vara olika detaljerade.

• Bedöm med hjälp av Riktlinjer för vad som är officiell statistik (dnr 2018/495), om statistiken ska vara officiell statistik. Ta hänsyn till de krav som ställs på den officiella statistiken och till de statistikområden som SCB ansvarar för. Om statistiken innehåller prognoser, analyser och vidarebearbetningar finns Utökat stöd inom SCB för vad som är officiell statistik. I vissa fall kan man också behöva ta hjälp av stöddokumentet Statistiska indikatorer - några utmärkande egenskaper. Följ också Rutin för beslut om vad som är officiell statistik.

• Ta, om undersökningen avser Statistik under uppbyggnad, ställning till förändringar i den här produktionsomgången.​ Läs i Statistik under uppbyggnad och Temporär statistik.

• Beakta för ny Temporär statistik hur den förhåller sig till ämnesmässigt närliggande reguljär statistik och ta ställning till statistikens varaktighet. Läs i Statistik under uppbyggnad och Temporär statistik.

• Bedöm, så långt möjligt, om kvalitetskraven kan uppfyllas samt vilka kvalitetskompo­nenter och osäkerhetskällor som behöver mest uppmärksamhet i designarbetet.

• Ha en beredskap för att ändringar av den planerade redovisningen och/eller korrigeringar kan behöva göras.

• Gör en grov tidsplan att utgå från i det fortsatta arbetet med utformning - planeringen beskrivs i process 3.1 Planera produktionsomgångar men redan här behöver en första version tas fram som kan förfinas under arbetets gång.

 Återkommande undersökning:​

• Tänk igenom vad åtgärds­pla­nen påkallar för ändringar och var i produktionspro­cessen dessa ligger. Bedöm om kvalitetskraven kan uppfyllas samt vilka kvalitetskompo­nenter och osäkerhetskällor som behöver mest uppmärksamhet i uppdateringen av designen. Åtgärdsplanen kan behöva kompletteras och modifieras.

• Notera större ändringar som bör göras dels av slutprodukten (t.ex. tabellplan eller vad som är officiell statistik) och dels i statistikproduktionsprocessen.

• Ta för produktionsomgången ställning till vilka referensperioder som är nya och vilka som, eventuellt, ska revideras. Andra revideringar än de löpande kan kräva extra insatser. Se Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden och Omgångar - definitioner och några situationer. Om ändringar görs i metoder eller definitioner kan designarbete med tidsserier behövas i process 2.5 Utforma framställning av register och statistik (och information till statistikanvändare behövs i god tid). En korrigering kan kräva en extra produktionsomgång eller att en produktionsomgång behöver hantera flera referenstider än vanligt, t.ex. om tidigare insamlade data ska korrigeras.

• Individbaserad officiell statistik ska enligt statistikförordningen vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. För undersökningar som omfattas av detta finns SOS Riktlinjer och stöd vid tillämpningen av 14§ statistikförordningen (SOS-riktlinjer). SCB:s ställningstagande att särskilda skäl föreligger dokumenteras i form av beslut av ansvarig avdelningschef, se Interna rutiner gällande särskilda skäl för 14§ statistikförordningen och AC-beslut mall för beslut om särskilda skäl 14§ statistikförordningen.

Samråd och uppgiftslämnarbörda

Innan datainsamling från företag eller kommuner genomförs, måste samråd ha skett med Näringslivets regelnämnd (NNR) för insamling från företag respektive med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för insamling från kommuner och regioner. Om undersökningen är belagd med uppgiftsskyldighet ska även en föreskrift tas fram.

Ansvaret för att samråd sker framgår av två olika förordningar:

• Enligt samrådsförordningen (Förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner) ska information om all uppgiftslämnarbörda, dvs. både undersökningar som är frivilliga och undersökningar med uppgiftsskyldighet, lämnas.
• Enligt konsekvensutredningsförordningen (Förordning (2024:183) om konsekvensutredningar) ska samråd ske inför utfärdande av ändrade eller nya föreskrifter. I sistnämnda fall ska även konsekvensutredningen skickas till Regelrådet

Ett gemensamt samrådsförfarande med NNR genomförs i början av året (februari-mars) av uppgiftslämnarbördagruppen (ULB-gruppen) på Dataavdelningen. Läs mer i dokumenten ULB-gruppen, Samråd med NNR och Överenskommelse om samrådsförfarande mellan SCB och NNR. Nya undersökningar eller undersökningar som har förändrats eller kommer att förändras ska ta kontakt med ULB-gruppen för att säkra att rätt underlag för det årliga samrådet finns, samt planera för eventuella enskilda samråd mellan undersökningen och NNR. ULB-gruppen håller ihop arbetet med NNR medan ansvaret att hålla i enskilda samråd ligger på respektive undersökning. Dialog internt på SCB kring alla NNR-ärenden är viktig.

Om en undersökning ska ha uppgiftsskyldighet måste en föreskrift finnas. Redan i process 1.3 ska en konsekvensutredning vid regelgivning ha genomförts. I framtagandet av själva föreskriften eller vid ändringar i en befintlig föreskrift ska SCB:s Föreskriftsansvarige konsulteras. Läs om regelgivning på sidan Föreskriftsarbete på Inblick.

För samråd med SKR finns ingen central överenskommelse och inget gemensamt samråd, utan varje undersökning ansvarar för att genomföra samråd i tid. Läs vidare på SKR:s hemsida under Så här går ett samråd till.

Dokument och länkar

Senaste uppdatering​
2024-11-13

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055

2.3 Utforma datafångst

Syftet med processen 2.3 Utforma datafångst är att i detalj bestämma hur de valda datakällorna från process 1.3 ska användas för att fånga observationsvariablerna som bestämdes i process 2.2. I de fall direktinsamling behöver göras ska man välja en eller flera datainsamlingsmetoder och bestämma hur dessa kombineras. Processen ska även utforma själva datafångsten för alla valda insamlingssätt. Vid automatiserad eller semi-automatisk insamling sker det i form av kontrakt med leverantörer. För direktinsamling ska ram och urval, mätinstrument samt kommunikation med uppgiftslämnare utformas.

Input

• Valda datakällor från process 1.3 Kontrollera datatillgång och andra förutsättningar
• Variabelförteckning för varje hållpunkt i undersökningen från process 2.2 Utforma undersökning och variabler

Output

• Varje variabel är kopplad till en datakälla eller beslutat att den ska härledas, skattas eller modellberäknas
• Automatiserad insamling (register och andra filer) utformad
• en formell överenskommelse med leverantören är gjord
• leveransen upplagd i SCB kontrakt
• leveransen finns inlagd i rätt kanal för transport till SCB
• eventuell testleverans genomförd
• Direktinsamling utformad (val av insamlingssätt samt hur de kombineras)
• Eventuellt urval utformat
• Kontaktstrategier utformade
• Kommunikationen med uppgiftslämnare (brev etc.) utformad
• Frågeformulär utformade (exklusive granskningskontroller som läggs in i process 2.4)
• Mätinstrumenten (både frågeformulär, brev och annan information till uppgiftslämnare) är testade. OBS att om granskningskontroller ska testas behöver process 2.4 genomföras innan testerna

Genomförande

Gå tillbaka till sammanställningen av valda datakällor från process 1.3. Utgå från variabellistan per hållpunkt som skapades i process 2.2 och bestäm för varje variabel om den ska samlas in eller om den ska skattas/härledas/modellberäknas i ett härlednings- eller beräkningssteg. Om variabeln ska samlas in ska den kopplas ihop med en datakälla/insamlingsmetod i enlighet med prioritetsordningen som beskrivs i process 1.3. Om det finns en möjlighet att välja mellan flera datakällor och metoder att ta fram värdet för en variabel är följande viktigt:  

• Beakta alltid möjligheten att härleda och modellera variabler från registerdata i stället för att göra direktinsamling, speciellt när det är troligt att uppgiftslämnarbördan blir hög. Beakta även datakvalitet; med stor uppgiftslämnarbörda finns risk för högre bortfall och sämre kvalitet i lämnade uppgifter.
• För löpande och återkommande undersökningar kan det finnas behov av att upprätta tidsserier. Om man ändrar datakälla, insamlingsmetod eller frågeinnehåll, riskerar man att mätningarna påverkas och tidsserien bryts. Överväg om ev. tidsseriebrott ska mätas och överbryggas och i så fall hur, t.ex. genom dubbelinsamling. Överväg om ett inbäddat experiment bör göras i förväg för att studera effekter.

Utifrån den gjorda sammanställningen utformas datafångsten i detalj i relevanta delprocesser - där finns stöd samt dokument och länkar för respektive moment:

• 2.3.1 Utforma datafångst avseende register och annan automatiserad insamling
• 2.3.2 Utforma direktinsamling inklusive urval
• 2.3.3 Utforma kontaktstrategi
• 2.3.4 Skapa brev
• 2.3.5 Skapa frågeformulär
• 2.3.6 Testa mätinstrument

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senaste uppdatering
2024-11-13

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055

2.3.2 Utforma direktinsamling inklusive urval

Syftet med processen 2.3.2 Utforma direktinsamling inklusive urval är att välja antingen en datainsamlingsmetod eller flera metoder att kombinera för den direktinsamling som ska göras. Om direktinsamlingen ska göras från ett urval och inte hela ramen ska även urvalsdesignen utformas. Valen av datakällor från process 1.3 spelar en viktig roll här, endast för de variabler som ska direktinsamlas är det aktuellt att välja lämpliga insamlingsmetoder.

Input

• Valda datakällor från process 1.3 Kontrollera datatillgång och andra förutsättningar som innefattar direktinsamling och kanske även en prioritering dem emellan

Output

• Direktinsamling utformad (val av insamlingssätt samt hur de kombineras)
• Eventuellt urval utformat

Genomförande

Att välja datainsamlingsmetod(er) är inte alltid enkelt. Varje metod har sina för- och nackdelar. Några faktorer som behöver beaktas i valet av metod(er) är typ av uppgiftslämnare, frågornas innehåll och omfattning, tillgängliga resurser och tidsplan för undersökningen. Att kombinera datainsamlingsmetoder har ofta fördelar, men det finns också risker i form av möjliga metodeffekter. Dessa risker behöver värderas och hanteras i samband med beslut om datainsamlingsmetod(er). Prioritetslistan för datakällor i process 1.3 ger också vägledning i vilka metoder som bör väljas före andra på SCB.

Kopplat till valet av datainsamlingsmetod är valet av lämplig kontaktstrategi. Vad en kontaktstrategi är och vilka standarder som gäller på SCB beskrivs i process 2.3.3 Utforma kontaktstrategi.

Utforma urvalsdesign

Syftet med att Utforma urvalsdesign är att utforma förfarandet för att dra urval. Det kräver ett flertal överväganden och oftast även beräkningar. Till det som ska beaktas hör exempelvis: 

• uppgiftslämnarbörda,
• om undersökningen ingår i en tidsserie,
• om undersökningen ska samordnas med andra undersökningar,
• vilka krav på tillförlitlighet som finns och
• vilka kostnadsrestriktioner som finns. 

Metoder och val

Det finns många metoder för att dra urval, och en rad faktorer påverkar vilken metod som ska väljas i det enskilda fallet. En sammanfattning av metoder ges i texten Metodbeskrivning för urval, och en omfattande beskrivning finns i handboken Urval – från teori till praktik. Metodstatistisk kompetens krävs för genomförandet. 

Hur man väljer mellan urvalsmetoder beskrivs i Urval – från teori till praktik, kapitlen 4 och 6. Några viktiga successiva steg och punkter följer nedan:

• Kvantitativ eller kvalitativ metod: i statistikproduktionen används vanligen kvantitativ metod, ibland kompletterad med en kvalitativ metod, t.ex. vid studier av begrepp och frågeblanketter. Se avsnitt 6.2.1.

• Sannolikhetsurval eller inte: normalt sannolikhetsurval när tillräcklig information finns, se avsnitt 4.9.1 och information om cut-off nedan.

• Ska cut-off användas? Utöver att beakta uppgiftslämnarbörda, resurser och samordning ska en beräkning av cut-off-gränsen göras med hänsyn till skattningarnas tillförlitlighet. Se avsnitt 6.2.4.

• Direkturval eller inte; vanligen är det lönsamt från varianssynpunkt med direkturval, men ibland är det praktiskt att dra grupper av objekt och objektstrukturen kan nödvändiggöra en annan metod än direkt-urval. Se avsnitten 4.5-4.7 och 6.2.5.

• För direkturval väljs normalt någon av följande sex utformningar, alla utan återläggning: obundet slumpmässigt urval (OSU), stratifierat OSU, πps-urval, stratifierat πps-urval, systematiskt urval samt stratifierat systematiskt urval. Se avsnitten 4.1-4.4 och 6.2.5. Valet beror mycket på tillgänglig hjälpinformation och hur denna kan nyttiggöras i urvalsdesign och estimator. Variansberäkningar för olika möjligheter är vägledande. Se avsnitt 6.1.

• Ska urval samordnas över tid, mellan undersökningar eller bådadera? I så fall samordnas både ramar och urval. Se avsnitt 5.4.

Hur ofta urval ska dras för återkommande undersökningar beror på eventuell samordning och på förändringstakt samt på utmattning hos uppgiftslämnare. Se avsnitt 6.3.

Val av metod kan påverkas av tillgängliga verktyg och dessas funktionalitet. Läs mer om SCB:s urvalsverktyg i process 4.2.

Estimator, urvalsstorlek och allokering

Urval och estimator väljs lämpligen tillsammans, t.ex. för att på bästa sätt ta tillvara tillgänglig hjälpinformation. Se Urval – från teori till praktik, avsnitt 2.3.1 med hänvisningar. Se även process 6.1 för resonemang om vikter (uppräkningstal) och hur dessa hänger ihop med urvalsdesignen. 

Bestämningen av urvalsstorlek och dess allokering (exempelvis över strata) kräver beräkningar, se Urval – från teori till praktik, avsnitten 6.1 och 4.2.7 med flera. Samma sak gäller för stratumindelningen (här kan samordningskrav finnas). Precisionskrav, uppgiftslämnarbörda och kostnadsrestriktioner beaktas – även faktorer som bortfall och övertäckning samt samordning ingår om det är relevant och möjligt. Beräkningarna får grundas på uppgifter från tidigare undersökningsomgångar eller likartade undersökningar. Precisionskraven kan ha olika form, och flera variabler och grupper kan ingå. Beräkningarna kan behöva göras iterativt och i samråd med användare. Observera vad precisionskraven gäller: i många fall är det tillförlitligheten totalt och inte enbart urvalsosäkerheten.

Välj datainsamlingsmetod - Insamling från företag, organisationer och offentlig sektor

SCB har en beslutad standard som anger att webbinsamling (inkl. filinläsning via webb) ska vara huvudsaklig insamlingsmetod och papper endast användas i undantagsfall och som sista utväg. För undersökningar till lantbruk utgör dock ovanstående standard en mjukare rekommendation. Detta mot bakgrund av viss erfarenhet att just lantbruksundersökningar kan erhålla ett ökat inflöde med pappersenkät jämfört med webb, vilket antas hänga ihop med typen av variabler som samlas in och generellt högre preferens för pappersenkät som metod hos målgruppen. Dataavdelningen har huvudansvaret för när och hur användning av pappersenkät kan vara ett alternativ vid insamling från olika grupper.

Enligt en överenskommelse mellan SCB och Näringslivets Regelnämnd (NNR) ska pappersenkät finnas som alternativ vid insamling från företag. Överenskommelsen säger däremot inte hur eller när i datainsamlingen som pappersenkäter ska erbjudas.

Det är sällan som företagsundersökningar använder intervjuinsamling som huvudsaklig metod, men det kan förekomma i undantagsfall, till exempel i uppföljningar av olika slag eller av tidsskäl. 

Välj datainsamlingsmetod - Insamling från individer och hushåll

Kombinerad insamling, där uppgiftslämnaren ges möjlighet att besvara undersökningen via webb och papper, är idag den vanligaste insamlingsstrategin. Genomförda experiment visar att svarsfrekvensen totalt sett blir lägre om man endast erbjuder webb- och inte pappersenkät i något skede av insamlingsperioden. Detta skiljer sig dock mellan olika åldersgrupper och den tydligt största positiva effekten av en pappersenkät noteras bland de äldre åldersgrupperna.

Missiv och påminnelser till individer skickas i de fall det är möjligt till digitala brevlådor (Kivra, Min Myndighetspost, Billo). Antalet personer som har digitala brevlådor ökar, men inom överskådlig framtid kommer det fortsatt vara en betydande del av befolkningen som saknar digital brevlåda och således behöver få våra utskick via vanlig post. Vid undersökningar med stora urval behöver digitala utskick planeras i dialog med sektionschef på D/INS/IH för att säkerställa de tekniska förutsättningarna.

Utskick till digitala brevlådor kräver att uppgiftslämnaren loggar in med e-legitimation/bank-id och kan därför inte tillämpas om enkäten inte är riktad till en specifik person till vilken vi har kännedom om personnummer.

Rekommenderad insamlingsstrategi vid enkätundersökningar till individer och hushåll med befolkningsurval framgår nedan. För andra populationer (yrkesverksamma, nyanlända etc.) kan ibland skäl finnas för att frångå denna strategi. Dataavdelningen kan avgöra vad som är lämpligt i olika fall.

Mot bakgrund av SCB:s strategi samt de olika experiment som genomförts rekommenderas att som standard använda en extra webboffensiv strategi (EWO) där pappersenkät skickas vid enbart ett tillfälle och då som standard i det tredje utskicket. Omfattar populationen äldre åldersgrupper, 65 år och äldre, bör man överväga tidigare utskick av pappersenkät till dessa grupper, och pappersenkät i två olika utskick.

I och med SCB:s inriktning att öka graden av digitalisering i datainsamlingen även på individ- och hushållssidan så ska avsteg från den rekommenderade strategin stämmas av och motiveras för ansvarig för kontaktstrategier; sektionschefen vid sektionen för insamling från individer och hushåll. Avsteg i en mer digital riktning behöver inte stämmas av.

Nedanstående matris utgör en förenklad översikt över olika insamlingsmetoders egenskaper. Den är tillämpbar endast på individ- och hushållsundersökningar och baserar sig på slutsatser som finns brett representerade i litteratur på området.  De datainsamlingsmetoder som SCB använder och mer om deras för- och nackdelar finns i metodbeskrivningen Metoder vid direktinsamling av data.

Vid kombinerad insamling behöver frågeblanketterna anpassas till respektive insamlingsmetod. Det kan innebära manuellt arbete att hantera variabler och svarsmängder med olika etiketter eller i värsta fall även olika format. Det underlättar hanteringen väsentligt att använda samma variabelnamn i samtliga insamlingsverktyg, använd de variabelnamn som bestämdes i process 2.2.

Ytterligare överväganden

Om datainsamlingsmetod ändras mellan två omgångar i en existerande undersökning, överväg om ev. tidsseriebrott ska mätas och överbryggas och i så fall hur, t.ex. genom dubbelinsamling. 

När värdering gjorts av olika datainsamlingsmetoders för- och nackdelar i relation till den undersökning som ska genomföras kan ytterligare praktiska begränsningar och villkor påverka vilken datainsamlingsmetod som väljs.

• Ta hänsyn till mättekniska aspekter:
  • Kontrollera variabelförteckning, tabellplan och datainsamlingsmetod utifrån ett mättekniskt perspektiv. Är det möjligt att skapa ett mätinstrument anpassat till den tänkta datainsamlingsmetoden och som kan samla in den här informationen? Skissa på frågor och svarsalternativ. Använd mätteknisk kompetens.
  • För återkommande undersökningar: Beakta ovanstående utifrån erfarenheter i tidigare insamlingsomgångar (även kopplat till byte av datainsamlingsmetod eller införande av kombinerad insamling). Beakta dels processdata från tidigare omgång, dels jämförbarhet och samanvändbarhet. Använd mätteknisk kompetens.
  • Planera för lämplig mätteknisk insats. Fastslagna rutiner finns i process 2.3.6 Testa mätinstrument.


• Genomför nedanstående kontroller och avstämningar.
• Kontrollera kundens önskemål om tidsplan och kostnader.
• Kontrollera att resurser finns den tidsperiod de behövs för undersökningen.
• Stäm av att insamlingen går att genomföra enligt tidsplanen med hänsyn till produktionstider samt nödvändiga resurser och kompetenser för hela datainsamlingen

• Bestäm hur dataregistrering av data från eventuella pappersblanketter ska göras i de fall skanning inte är möjlig. Som standard ska pappersblanketter anpassas för skanning, se process 2.3.5 Skapa frågeformulär. Extra kontrollrutiner behöver utformas om det behövs omfattande dataregistrering.

Dokument och länkar

Urval - från teori till praktik (scb.se)
Metodbeskrivning för urval (pdf)
Metoder vid direktinsamling av data (pdf)

Senaste uppdatering​
2024-11-13

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055

2.3.4 Skapa brev

Om direktinsamling från uppgiftslämnare ska genomföras behöver dessa kontaktas med information om att de ingår i undersökningen och hur de ska göra för att svara.

Input

• Valda datakällor från process 1.3 Kontrollera datatillgång och andra förutsättningar som innefattar direktinsamling

Output

• Kommunikationen med uppgiftslämnare (brev etc.) är utformad

Genomförande

Många uppgiftslämnare ägnar väldigt kort tid åt att läsa innehållet i brev. Detta medför att ett brev snabbt bör väcka uppgiftslämnarens intresse och motivera till att delta i undersökningen. En uppgiftslämnare som är med i flera undersökningar ska också känna igen sig genom att hitta viktig information på samma plats i breven.

För att skapa brev finns anvisningar med instruktioner och förklaringar till vad som måste stå med, varför informationen ska finnas samt var informationen kan eller ska stå. Det finns även mallar till hjälp som ska användas för utskick med post och e-post. Mallarna med tillhörande anvisningar ska användas och breven sparas med övriga undersökningsdokument.

Enkätomslag

SCB:s visuella identitet är vårt gemensamma ansikte utåt. Var vi än syns ska vi kommunicera med samma visuella språk. Det skapar, tillsammans med det vi säger och gör, en tydlig bild av SCB. Läs om våra enkätomslag i dokumentet Enkätomslag.

Säkerhetspost

Säkerhetspost är ett brev utan kuvert med perforering och används främst för brev utan formulär. En beskrivning av design​​en av säkerhetspost, med exem​pel, finns i dokumentet Säkerhetspost på SCB. Ytterligare beskrivningar finns i anvisningarna nedan.

Anvisningar

Anvisningarna och mallarna är uppdelade på Undersökningar till företag, organisationer och offentlig sektor samt Undersökningar till individer och hushåll. Vad de olika brevtyperna innebär beskrivs i anvisningarna nedan. Mallarna är obligatoriska och ska följas. Mall för kontaktbrev vid telefonintervjuer finns i process 4.1.3. Mallar för tack- och påminnelsekort samt för påminnelsebrev finns i process 4.2.2. Vid behov av skanninganpassat missiv – kontakta skanningsansvarig.

Behov av stöd

Breven skrivs utifrån anvisningarna. För frågor som rör mallarna eller anvisningarna, kontakta Förvaltningsobjekt Data.

Även språkvårdare på KOM kan hjälpa till att få språket i brevet begripligt och motiverande. 

Beställarens synpunkter

Ta hänsyn till beställarens synpunkter om denne inte har avstått från möjligheten att godkänna breven. Se till att få ett skriftligt godkännande från beställaren på att breven är färdiga. Spara sedan godkännandet tillsammans med övrig dokumentation.

Översättning

För brev finns standardiserade översättningar till engelska samlade i dokumenten Översättning till engelska av standardtexter i brevmallar till företag, organisationer och offentlig sektor och Översättning till engelska av standardtexter i brevmallar till individer och hushåll. De standardiserade översättningarna ska användas och de engelska breven sparas med övriga undersökningsdokument. Se även Rutin för översättning.

Diarieföring

Det är enbart brev som tillhör undersökningar riktade till företag med uppgiftsskyldighet som måste diarieföras. Brev som tillhör undersökningar riktade till företag utan uppgiftsskyldighet samt brev riktade till individer och hushåll är frivilliga att diarieföra. Här gäller dock att breven ska hållas samlade så att man lätt hittar dem vid behov.

Dokument och länkar

Enkätomslag
Enkätomslag (pdf)

Säkerhetspost
Säkerhetsp​​​​ost på SCB​ (pdf)

Anvisningar och mallar
Mallar - Undersökningar till företag, organisationer och offentlig sektor​
Anvisningar (pdf)
Mall för förbrev till enkät (Word, endast för SCB)
Mall för missiv till enkät (Word, endast för SCB)
Mall för introduktionsbrev till intervju (Word, endast för SCB)
Mall för mejlutskick med användarnamn (Word, endast för SCB)
Mall för mejlutskick med lösenord (Word, endast för SCB)
Mall för mejlutskick med användarnamn och lösenord (Word, endast för SCB)

Mallar - Undersökningar till individer och hushåll
Anvisningar (pdf)
Mall för förbrev till enkät (Word, endast för SCB)
Mall för missiv till enkät (Word, endast för SCB)
Mall för missiv till enkät vid inloggning med enbart e-legitimation (Word, endast SCB)
Mall för introduktionsbrev till intervju (Word, endast för SCB)
Mall för mejlutskick med användarnamn (Word, endast för SCB)
Mall för mejlutskick med lösenord (Word, endast för SCB)
Mall för mejlutskick med användarnamn och lösenord (Word, endast för SCB)
Anvisningar för utskick till digital brevlåda (pdf)
Mall för textmeddelande till digital brevlåda (Word, endast för SCB)
Mall för bilaga till textmeddelande till digital brevlåda (Word, endast för SCB)

Översättning
Rutin för översättning (Inblick, endast för SCB)
Översättning till engelska av standardtexter i brevmallar till företag, organisationer och offentlig sektor (pdf)
Översättning till engelska av standardtexter i brevmallar till individer och hushåll (pdf)

Mallar i PDF som exempel för andra SAM än SCB
Undersökningar till företag, organisationer och offentlig sektor​
Förbrev (pdf)
Missiv till enkät (pdf)
Introduktionsbrev till intervju (pdf)
Mejlutskick med användarnamn (pdf)
Mejlutskick med lösenord (pdf)
Mejlutskick med användarnamn och lösenord (pdf)

Undersökningar till individer och hushåll
Förbrev (pdf)
Missiv till enkät (pdf)
Missiv till enkät vid inloggning enbart med e-legitimation (pdf)
Introduktionsbrev till intervju (pdf)
Mejlutskick med användarnamn (pdf)
Mejlutskick med lösenord (pdf)
Mejlutskick med användarnamn och lösenord (pdf)

Senaste uppdatering​
2024-11-13

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055

2.3.6 Testa mätinstrument

När hela mätinstrumentet är konstruerat, och man fått och tagit hand om beställarens eventuella synpunkter, ska man testa hur mätinstrumentet fungerar. I vissa undersökningar kan det även vara lämpligt att testa frågor, svarsalternativ och frågeordning redan innan man skapar ett frågeformulär. Det finns många skäl till varför man ska testa mätinstrumentet innan det används. Ett av de främsta skälen är att kontrollera att frågorna verkligen samlar in den information man är ute efter att undersöka. Andra skäl är t.ex. för att upptäcka problem i frågor och svarsalternativ, om instruktioner är otillräckliga, om det finns logiska fel i strukturen (t.ex. fel i hoppanvisningar eller programmeringsfel), samt om uppgiftslämnarbördan riskerar att bli för hög eller bortfallet för stort. Upptäcker man problemen innan mätinstrumentet skickas ut till uppgiftslämnare, finns möjligheter att förbättra instrumentet så att man minimerar oklarheter och problem.

Även test som visar på ett väl fungerande mätinstrument är värdefullt. Då kan man vid bearbetning och analys av datamaterialet ha större tilltro till de slutsatser som dras. Även tredje part som tar del av resultatet, kan komma att känna större förtroende till siffrorna om mätinstrumentet har testats.

Till mätinstrumentet räknas förutom frågeformuläret, även de brev som skickas ut i samband med undersökningen, samt det material som behövs för uppgiftslämnandet, t.ex. separata instruktioner.

Input

• Skapade brev från process 2.3.4 Skapa brev
• Skapade frågeformulär från process 2.3.5 Skapa frågeformulär

Output

• Mätinstrumenten (både frågeformulär, brev och annan information till uppgiftslämnare) är testade och redo att användas

Genomförande

När ska en mätteknisk insats genomföras

Mättekniker ska kontaktas när minst ett av följande villkor är uppfyllt:

• Om mätinstrumentet är helt nytt.
• Om mätinstrumentet ändras, då frågor eller instruktioner ändras, läggs till eller tas bort t.ex. på grund av att uppgiften hämtas från en annan datakälla.
• Om en ny/förändrad insamlingsmetod eller nytt insamlingsverktyg införs vid sidan av eller istället för tidigare metod/verktyg (byte från gamla till nya SIV etc.).
• Om mätsituationen förändras på ett sätt som gör det troligt att tidigare testresultat inte längre är relevanta (ny undersökningsgrupp, samhällsförändringar, ny kulturell kontext etc.).
• Om det finns indikationer på problem med mätinstrumentet (t.ex. från loggbok, debriefing, granskning eller processdata.).
• Om mätinstrumentet inte har testats tidigare enligt SCB:s rutiner.
• Om inget av ovanstående villkor är uppfyllt men kunden ändå önskar test eller om SCB:s uppdragsråd bedömer det nödvändigt av policyskäl.

Tillsammans med mättekniker beslutas vad som ska genomföras, med utgångspunkt i ambitionsnivåerna nedan och vilka förändringar som skett. Även om inte något av villkoren ovan är uppfyllt, så är det rekommenderat att göra en uppföljning minst en gång per år för återkommande undersökningar (vid varje tillfälle om undersökningen görs mer sällan än årligen). Uppföljningen görs med hjälp av t.ex. loggbok, debriefing, processdata eller liknande för att undersöka om det är något i insamlingsprocessen eller mätinstrumentet som fungerar sämre och behöver omarbetas. Det är extra viktigt att ha kunskap om eventuella problem ifall man ska genomföra större förändringar i produktionen, t.ex. förändringar av granskningsrutiner. Ta hjälp av mättekniker och den enhet som sköter datainsamlingen.

I följande texter kan man läsa mer om val av mätteknisk insats samt de olika testmetoderna.

Genomför test och analysera resultaten 

När man har kommit överens om vilka typer av test som ska utföras, startar genomförandet. Testen leds i regel av mättekniker. I förarbetet är oftast olika personer som arbetar med undersökningen inblandade. Under genomförandet deltar även annan kompetens om det skulle behövas, t.ex. metodstatistiker och specialtränade intervjuare.

Efter att testen är genomförda analyseras resultatet och lämnas i en skriftlig rapport till den interna beställaren. Om en extern kund finns, ska även denna få ta del av testresultaten. Rapporten innehåller ofta (beroende på testmetod) förslag på hur formulär, instruktioner och andra delar av mätinstrumentet kan revideras.

När resultatet har tagits om hand, bör man göra ytterligare en bedömning om flera mättekniska test behöver göras innan mätinstrumentet tas i bruk. De ändringar som har gjorts i mätinstrumentet ska dokumenteras. Dokumentationen kan bestå av det slutliga mätinstrumentet, en separat beskrivning av vad som har ändrats eller båda. Såväl testresultat som genomförda förändringar ska sparas hos mättekniker och den interna beställaren.

Funktionstest av webbformulär
Innan ett mätinstrument kan betraktas som färdigt att använda, är en viktig del i framställningen av webbformulär att kontrollera att det slutliga formuläret återspeglas på ett korrekt sätt när det visas på webben. Detta gäller både att frågorna har en tydlig layout och att alla hoppanvisningar stämmer överens med den tänkta navigeringen. Funktionstest ska göras och dokumenteras.

Innan funktionstestet görs, måste man bygga in olika funktionaliteter i formuläret. Detta kan till exempel vara hjälpinformation, sökfunktioner, granskningskontroller (utformas i process 2.4.2) m.m. (se de tre dokumenten nedan som avser Mättekniska anvisningar för webblanketter). Därefter ska innehållet i formuläret (t.ex. variabelnamn och texter) samt funktionalitet (t.ex. ingående beräkningar och granskningskontroller), kontrolleras och dokumenteras. I detta arbete behöver beställare, blankettkonstruktör och i vissa fall även IT samt mättekniker involveras. Använd relevant checklista för funktionstest (se nedan).

Dokument och länkar

Val av mätteknisk insats (pdf)
Beskrivning av mättekniska testmetoder - uppdragsundersökningar (pdf)
Beskrivning av mättekniska testmetoder – anslagsundersökningar samt även vissa SAM-uppdrag (pdf)
Metoder att kvantifiera mätfel (pdf)
Mättekniska anvisningar för webblanketter (pdf) OBS skrivet för gamla SIV, för nya SIV se nedanstående dokument
Mättekniska anvisningar för webblanketter i nya SIV – individer och hushåll (pdf)
Mättekniska anvisningar för webblanketter i nya SIV - företag, organisationer och offentlig sektor (pdf)
Checklista för funktionstest av intervjuformulär (pdf)
Checklista för funktionstest av webbformulär i SIV (Word, endast för SCB) Exempel för SAM (pdf) observera att dokumentet innehåller en del föråldrade benämningar, dokumentet är också skyddat och kan inte redigeras längre så det går inte att uppdatera det.

Senaste uppdatering​
2023-04-28

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055

​2.4.1 Utforma kodning

Observera att stödet kring kodning är under omarbetning, och därför på en del ställen kan uppfattas som föråldrat eller otillräckligt. Ett uppdaterat stöd kring kodningsprocessen planeras vara färdigt under 2025.

Input

• Innehåll i leveranser och register fastställt
• Användningskartläggning (eller motsvarande) genomförd
• Eventuell åtgärdsplan/utvärdering från tidigare omgångar, inkluderande återkoppling från andra processteg inklusive granskning av makrodata

Output

• Kodning utformad
• Färdig programkod eller motsvarande
• Instruktioner till den personal som ska genomföra kodningen

Genomförande

Dokument och länkar

Begrepp inom kodningsområdet (pdf)
Yrkeslista (pdf)
Avancerade metoder (pdf)
PLEX = SSYK- och ISCO08-lexikon (pdf)
SLEX = SEI-lexikon (pdf)
Index (pdf)
Frågebatteri för SEI (pdf)
Klassifikationsdatabasen (scb.se)
www.scb.se/ssyk (scb.se)
www.scb.se/sei (scb.se)
Sökfunktion för klassificering av yrke (scb.se)
SNI-Sök (scb.se)
Instruktion för konstruktion av kodlista (pdf)

Senaste uppdatering​
2025-01-22

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer SCB2025/9

2.5 Utforma framställning av register och statistik

Syftet med processen 2.5 Utforma framställning av register och statistik är att utforma den registerbearbetning utöver kodning och granskning som behövs, d.v.s.  imputering och komplettering av mikrodata samt viktberäkningar och bortfallsanalyser. Därefter utformas statistikframställning och analys med bland annat skattningar, indexberäkningar, statistiska analyser, output­gransk­ning, röjandekontroll, tolkningar och kvalitetsbedömningar. Bearbetningen genomförs sedan i processerna 5 Bearbeta och framställ register och 6 Framställ statistik och analysera.

På sikt är det tänkt att registerframställningen ska ske i de gemensamma verktygen SCB-Fiber eller BALSAM, fram till att detta finns på plats och kan användas på bred front används normalt script i SQL eller SAS för att göra register- och statistikframställningen. På sikt ska även alla dataset i hållpunkterna registreras i SCB:s Datasetkatalog och tillgängliggöras så att användarna kan hämta eller prenumerera på dem. Tills vidare får databastabeller eller liknande skapas för att tillgängliggöra registrens och statistikens data i hållpunkterna. Sådana databastabeller ska lagras på en plats skild från arbetstabeller och liknande, och där användarna kan tilldelas behörighet att hämta de data de behöver.

Input

• Innehåll i relevanta hållpunkter fastställt
• Kodning och granskning utformad
• Eventuell åtgärdsplan/utvärdering från tidigare omgångar

Output

• Då detta är sista delprocessen i utformningssteget för innehållet i statistik och register ska man efter denna delprocess ha en färdigt utformad register- och/eller statistikframställning för att ta sig från ingående data till de hållpunkter man producerar data i, och vara redo för produktion.

Genomförande

Om utformningen görs för första gången behöver alla steg gås igenom och program, procedurer eller script tas fram. I kommande omgångar görs en översyn om innehållet (i leveranser eller färdigt register) ändras eller om en utvärdering har resulterat i att registerframställningen ska justeras. Om undersökningens resultat är ett BOR, använd checklistan för utformning av BOR om något av kriterierna i process 2.2 Utforma undersökning och variabler är uppfyllt.

Om statistiken ska korrigeras, tänk igenom vilka bearbetningar och referenstider som påverkas.

Om ändringar har gjorts i metoder eller definitioner ska det finnas en utredning av konsekvenser, inklusive angreppssätt för att förebygga, mäta och överbrygga tidsseriebrott. Undersök om några förberedande bearbetningar behövs, t.ex. att hämta in hjälpvariabler, för att senare göra analys enligt utredningen (med dubbelredovisning och bakåträkningar när det är aktuellt). Utforma denna bearbetning. Detta är en revidering av kategori B, se Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden (SOS-riktlinjer). Se även SCB:s revideringspolicy.

Dokument och länkar

Checklista för utformning av BOR (Word, endast för SCB) Exempel för SAM (pdf)
Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden (SOS-riktlinjer) (scb.se)
SCB:s revideringspolicy (scb.se)
Guide till identitetshantering (pdf)
Hantering av personnummer i registerproduktion (pdf)
Hantering av PeOrgNr i registerproduktion (pdf)
BanffProceduresUserGuide (pdf, endast för SCB)

Senaste uppdatering​
2024-11-13

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055

2.7 Utforma produktionsflöde

Syftet med process 2.7 Utforma produktionsflöde är att förbereda produktio­nen av en ny statistisk undersökning eller en ny produktionsomgång för en löpan­de eller återkommande statistisk undersök­ning. De val av metoder, verktyg och arbetssätt som har gjorts i processerna 2.1–2.6 knyts samman till ett produktionsflöde, vilket gås igenom för att säkra att alla val är gjorda. Detta inkluderar resursfördelning från kvalitets- och kostnadssynpunkt. Vid behov tydliggörs produktionsflödet, t.ex. överläm­nanden mellan delprocesser.

Input

Som input till processen behövs

• Information från de sex designprocesserna om metoder, verktyg och arbetssätt
• Åtgärdsplan från utvärdering av tidigare produktionsomgång.

Output

• Beskrivning av produktionsflödet
• Underlag för planering och test i process 3.
  
• En plan för utvärdering, inklusive ambitionsnivå.

Genomförande

Gå igenom punkterna nedan. Särskilt för en kort­periodisk löpande undersökning kan genomgångarna under ett år variera i omfattning, t.ex. mer omfattande en gång i samband med verksamhetsplaneringen och därefter mer översiktligt i månatliga uppdateringar och justeringar.

• Sammanställ vilka metoder och verktyg och arbetssätt som ska användas genom produktionsflödet, de ska ha valts i de olika delprocesserna 2.1-2.6. Här ingår även egenutvecklade script, arbets­rutiner, mallar, check­listor etc.  Kontrollera att SCB-gemensamma metoder och verktyg har valts där det är möjligt. Om data kommer in någon annan väg än genom SCBs gemensamma insamlingsverktyg måste det säkerställas att verktygen är godkända samt att kraven avseende sekretess och säkerhetsskydd uppfylls.

• Detaljera tidsplanen som påbörjades i process 2.1 så noga som möjligt. Tidsplanen beskrivs även i process 3.1. Inkludera det utrymme i tid som behövs för att testa produktionsflödet. Stäm av att metoder, IT-verktyg, andra verktyg, arbetsrutiner samt personresurser med rätt kompetens finns på plats när de behövs. Om något brister åter­koppla till den proces­sen där de behövs.

• Beskriv det tänkta produktionsflödet om det inte redan är gjort. Tydliggör där det är motiverat överlämnanden – vad och när – mellan processer och mellan undersökningar - när behöver data från andra undersökningar vara redo för att det egna flödet ska fungera, och när behöver andra undersökningar data från den här undersökningen. Stäm vid behov av med relevanta undersökningar. Sammanställ kopplingarna mellan undersökningar och processer så att flödet av data, process­data och metadata kan ske smidigt. Konsta­tera för en löpande statistisk produkt vilka förändringar som har införts sedan föregående produktionsomgång och kontrollera att dessa för­änd­ringar är beaktade i beskrivningen av produktionsflödet. Se till att designen av processer och produktionsflödet finns dokumenterad.

• Kontrollera igen att undersökningens indelning i omgångar samt roller för och relationer mellan objekt är tydliga; se bakgrunds­dokumenten Omgångar - definitioner och några situationer samt Objekt i statistikproduktionsprocessen: roller och relationer.

• Bestäm om det är lämpligt att lägga in en eller flera avstämningspunkter i produktions­pro­cessen. Det kan t.ex. gälla att stämma av inflödet eller omfattningen av felsignaleringen i granskningsprocessen. Avsikten med en sådan avstämningspunkt är att studera behov av omprövningar av produktionsflödet eller av extra insatser för att uppnå kvalitet som är anpassad till statistikens ändamål. Det kan vara särskilt lämpligt om uppgiftsinsam­lingen gäller nya och kanske svårmätta variabler eller om det är en större omläggning. Justera tidplanen vid behov.

• Stäm av att samordningsbehov över tid och med andra undersökningar är beaktade. Dessa gäller dels jämför­bar­het över tiden inklusive förebyggande och omhändertagande av tids­seriebrott, dels samordning och samanvändbarhet med andra statistiska undersökningar.

• Studera flödet en gång till. Se till, så långt möjligt i detta läge, att flödet funge­rar vad gäller metoder och verktyg samt tid och resurser. Konstatera vilka test av produktionsflödet som behövs.

• Avgör vad i produktionsflödet som behöver testas (se även process 3.2 avseende genomförande av tester). I en löpande statistisk produkt ska alla för­ändringar som kan påverka produktionsflödet testas. För ny produktion behövs alltid test.
  
  • ​​Beskriv vad som ska testas och hur
  • Gå igenom beroenden med andra system och undersökningar
  • Sam​ordna med berörda så att alla personer som behöver delta i testerna finns inbokade
    
  • Gör en detaljerad plan för genomförande av testerna
  • Om en pilotstudie (se process 3.2) behöver genomföras, beskriv när den ska genomföras.

• Tänk efter igen om något går att förenkla utan att statistikens kvalitet riskeras. Exempel kan vara att återanvända tidigare bra designlösningar, att undvika dubbleringar, t.ex. granskning i flera led än nödvändigt, eller att undvika stort beroende av sårbara kommunikationsvägar.

• Gör en bedömning av vilka moment som kan automatiseras hellre än att genomföras manuellt. Det kan t.ex. gälla överföring av data och annan information mellan verktyg. Mellan SCB:s gemensamma IT-verktyg finns oftast möjligheten till automatiserade flöden. Om möjligheter till automatisering finns, se till att produktionsflödet nyttjar dessa.

• Stäm av produktionsflödet mot de informationsbehov som ska tillgodoses med de fastställda kvalitetskraven avseende samtliga kvalitetskomponenter. 

• Studera tids- och resursfördelningen mellan olika moment i produktionen. Är den god eller bör den justeras?

• Se till att processdata som kommer att behövas under produktionen och för utvärdering av resultat och åtgärder både kan genereras och faktiskt genereras. T.ex. i webbinsamlingen behöver utökad processdatainsamling beställas i förväg. Processvariabler ger kvantitativ information och kan användas för styrning under processens förlopp (kvalitetskontroll) eller efter avslutad produktionsomgång (utvärdering). En viktig typ av processvariabler är variabler som avser kostnader eller tidsåtgång för olika produktionsmoment.

• Utforma en plan för utvärdering, där ambitionsnivå ingår. Om det finns en sedan tidigare, se till att den är uppdaterad till eventuellt nya förutsättningar i den här produktionsomgången. Särskilt för en kortperiodisk löpande undersökning kan utvärderingarna under ett år variera i omfattning, t.ex. en årlig utvärdering för omprioriteringar och månatliga iakttagelser för mindre justeringar.

• Se till att inledande dokumentation avseende statistikprodukten finns (när det är relevant) i
• Statistikens framställning (StaF) om design av bl.a. datainsamling, bearbetningar och skattningsförfaranden.
• Kvalitetsdeklarationen, särskilt om statistikens innehåll, om tillförlitlighet totalt och osäkerhetskällor samt om jämförbarhet och samanvändbarhet.
• MetaPlus om register, variabler och objekt.
• För fristående Temporär statistik tills vidare "Kort information om temporär statisik", en förenklad form av Kort om statistiken (KoS). Se process 6.4.

• Se till att produktionsflödet medför att åtminstone slutliga och använda programversioner sparas så att databearbetningar (med t.ex. logikkontroller och ändringar) kan upprepas. Se till att åtminstone originaldata, slutliga data och programfiler som ändrar data sparas. Slutliga data ska vid behov kunna återskapas. Det innebär även att exempelvis hjälpinformation kan behöva sparas, om den registerversion som används inte säkert kan hämtas vid ett senare tillfälle, då databearbetningen ska upprepas. Data som sparas ska vara entydigt identifierbara.

• Anmäl behandling av personuppgifter enligt beskrivningen i Förteckning över personuppgiftsbehandlingar på Inblick. Alla anmälningar ska diarieföras.

• Genomför sekretessprövning om en sådan inte redan har gjorts. En sådan behövs t.ex. redan innan datainsamlingen börjar om dataleveransen till kund ska innehålla registervariabler på mikronivå. Läs mer om sekretess och sekretessprövning på Inblick under Offentlighets- och sekretesslagen samt Prövning av en begäran om utlämnande.

• Alla undersökningar med direktinsamling från företag ska läggas in i Uppgiftslämnarregistret.

• Alla undersökningar med direktinsamling från företag, organisationer och offentlig sektor ska ha en uppgiftslämnarsida i ingången Lämna uppgifter på SCB:s webbplats. För individundersökningar gäller detta för undersökningar med mer än 10 000 personer i urvalet, om inte särskilda skäl föreligger däremot. Det finns inget hinder att lägga in information även för mindre undersökningar. Se vidare Ingången Lämna uppgifter för mall inför publicering på uppgiftslämnarsida och handledning. Mallen ska användas om ingen annan överenskommelse gjorts med webbredaktionen. Dokumentet ska sparas tillsammans med övriga undersökningsdokument.

• För alla produkter som ingår i Sveriges officiella statistik ska det finnas en produktsida på SCB:s webbplats med samlad information. Produktsidan läggs upp av webbredaktionen. Även produkter som inte ingår i den officiella statistiken kan presenteras på en produktsida, men de måste inte göra det.

Dokument och länkar

Omgångar - definitioner och några situationer (pdf)
Objekt i statistikproduktionsprocessen: roller och relationer. (pdf)
Förteckning över personuppgiftbehandlingar (Inblick, endast för SCB)
Offentlighets- och sekretesslagen (Inblick, endast för SCB)
Prövning av en begäran om utlämnande (Inblick, endast för SCB)
Uppgiftslämnarregistret (Word, endast för SCB)
Ingången Lämna uppgifter (Word, endast för SCB)

Senaste uppdatering​
2024-11-13

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0055

3.1 Planera produktionsomgångar

Syftet med processen Planera produktionsomgångar är att planera det prak­tiska genomförandet av produktionen, oavsett om det är en engångsundersökning eller en löpande statistikprodukt. I process 3.1 ingår även att planera för och boka in resurser så att statistikproduktionsprocessen löper smidigt enligt uppgjord tidsplan. Genomförandet sker oftast parallellt med att produktionsflödet utformas (process 2.7).

Input

Som input till processen behövs

• information från process 2 Utforma undersökning kring undersökningens upplägg och tidsplaner från processerna 2.1 och 2.7
• eventuellåtgärdsplan från utvärdering av tidigare produktionsomgång.

Output

Planerad produktionsomgång med

• färdig tidsplan
• inbokade resurser och interna överenskommelser/leveransavtal

Genomförande

Flera av nedanstående aktiviteter ingår i de årliga planeringsrutinerna om det då är känt att produktionen ska genomföras. Uppdateringar och förändringar kan då behöva göras i flera kommande produktionsomgångar i enlighet med utvärderingen av tidigare produktion samt uppdaterat produktionsflöde från process 2.

Gå igenom nedanstående punkter - slutför arbetet med tidplan som påbörjades i process 2.1 och forsatte i process 2.7 så att alla detaljer är klara:

• Identifiera processutförare utöver den egna sektionen/enheten/avdelningen för alla delprocesser:

• Dataavdelningen för hela eller delar av datainsamling och granskning
• Sektionen för uppgiftslämnarservice 
• Metodsektion för statistiskt metodarbete
• Metodsektion för mättekniskt arbete
• andra enheter/sektioner för delar av bearbetning och analys
• Kommunikationsenheten för delar av redovisning och kommunikation

• Förfina tidsplanen ytterligare i överensstämmelse med produktionsflödet som har designats i process 2.7. Detaljera tidsplan på den nivå som behövs eller uppdatera den befintliga planen. Vissa tidpunkter i tidsplanen bestäms i andra processer, t.ex. i avtal med kund och publiceringsplaner. Om det i det här skedet visar sig att tidplanen behöver justeras behöver man gå tillbaka till tidigare processteg och göra nödvändiga ändringar. Beakta även de tester som behöver göras (se process 3.2 kring detaljerna om tester).
  

• Identifiera kritiska moment i produktionen, t.ex. moment där det finns risk för störningar eller där konsekvenserna av fel är särskilt allvarliga. Beakta dessa för att om möjligt undvika att problem måste lösas under tidspress, och identifiera redan i förväg var behov av extra insatser eller speciell kompetens kan uppstå. Exempelvis ska det finnas kapacitet (tid och resurser) för att kunna ta hand om brister som upptäcks i makrogranskning och inför publicering.
  

• Beräkna kostnader på den nivå det behövs och stäm av mot budget.
  

• Boka resurser för produktionsomgången. Justera tidsplanen vid behov.

  För att ge en uppskattad kostnad för blankettkonstruktion och datainsamling ska berörda sektioner tillfrågas med hjälp av nedanstående underlagsblanketter. Välj blankett beroende på vilken sektion din fråga avser:
  

  För datainsamling från individer och hushåll (SSA/UE/ENK) använd Underlag prisuppgift datainsamling, Rutiner vid beställning av datainsamling och Beskrivning av SCBs standardkontaktstrategi för enkätundersökningar till individer.

  Behövs manuell kodning av exempelvis yrke eller bransch ska Beställningsblankett för kodning användas. Blanketten skickas till D/INS/LKS. Observera att om urvalet överstiger 5000 enheter måste beställning av kodning ske minst tre månader innan start.​

• Beskriv i förväg interna leveranser, kommunikation och liknande mellan enheter, undersökningar, etc. 

• Det finns en mall för beskrivning av leveranser och kommunikation mellan NR och en ämnesenhet (eller liknande) med separata anvisningar till mallen. (I dessa texter används svart färg för fast text, röd färg för text som ska anpassas till situationen samt blå kursiv text för instruktioner. De sistnämnda tas bort från mallen efter användning.) Mallen ska användas och dokumentet ska sparas tillsammans med övriga undersökningsdokument. Mallen får även användas för andra enheter/avdelningar än Nationalräkenskaperna (NR), byt i så fall ut "NR" i mallen till aktuell avdelning.

• Det finns en mall för beskrivning av leveranser och kommunikation mellan insamlingsenhet (företag och organisationer) och en ämnesenhet (eller liknande) med separata anvisningar till mallen. (I dessa texter används svart färg för fast text, röd färg för text som ska anpassas till situationen samt blå kursiv text för instruktioner. De sistnämnda tas bort från mallen efter användning.) Mallen ska användas och dokumentet ska sparas tillsammans med övriga undersökningsdokument. För vissa undersökningar innefattar leveransbeskrivningen en loggbok. Mallen för loggbok är avsedd att användas under produktionens genomförande och bör kunna fungera som input till delar av datainsamlingsdokumentationen. Mallen för loggbok finns i både Word- och Excel-format (se "Dokument och länkar") och det är upp till undersökningen att välja vilken som är mest lämplig att använda.

• Det finns en mall för överenskommelse mellan insamlings- och ämnesenhet: mall för överenskommelse mellan insamlingsenhet (individer och hushåll) och ämnesenhet. (I denna mall används svart färg för fast text, röd färg för text som ska anpassas till situationen samt blå kursiv text för instruktioner. De sistnämnda tas bort efter användning). Aktuell mall ska användas och dokumentet ska sparas tillsammans med övriga undersökningsdokument.

• Mallarna för överenskommelse mellan insamlings- och ämnesenhet är skrivna för de gamla insamlingsavdelningarna, men går att anpassa för vår nya organisation.

• Oavsett om det finns en beskrivning (överenskommelse etc.) enligt föregående punkt eller inte, så föreligger en rapporterings­skyldig­het: vid avvikelse eller risk för avvikelse från överenskomna specifikationer ska process­utföraren i fråga rapportera till de berörda på egen och andra enheter, däribland produktansvarig (motsvarande). Parterna diskuterar lämpliga åtgärder för att komma till rätta med avvikelsen. Vid oklarheter i åtgärder eller finansiering lyfts frågan till närmaste ansvariga chefer.
  

• Dokumentera avvikelser enligt ovan för internt bruk. Rapportera till extern kund om det är motiverat.

Dokument och länkar

Underlag prisuppgift datainsamling (SSA/UE/ENK) (Excel, endast för SCB)
Rutiner vid beställning av datainsamling (SSA/UE/ENK) (Word, endast för SCB)
Beställningsblankett för kodning​​ (Excel, endast för SCB)
Mall för beskrivning av leveranser och kommunikation mellan NR och en ämnesenhet (Word, endast för SCB) 
Anvisningar till mallen för leverans mellan NR och ämnesenhet (pdf, endast för SCB) 
Mall för beskrivning av leveranser och kommunikation mellan insamlingsenhet (företag och organisationer) och en ämnesenhet (Word, endast för SCB)
Anvisningar till mallen för leverans mellan insamlingsenhet (företag och organisationer) och ämnesenhet (pdf, endast för SCB)
Mall loggbok (Word, endast SCB)
Mall loggbok Excel (Excel, endast SCB)
Mall för överenskommelse mellan insamlingsenhet (individer och hushåll) och ämnesenhet. (Word, endast för SCB)

Senaste uppdatering​
2023-04-28

Verifierad
2024-11-13

Diarienummer A2024/0054

4 Genomför datafångst

Processen Genomför datafångst omfattar både direktinsamling av data till undersökningar eller register och inhämtande av datakällor från myndigheter eller andra aktörer. 

• Direktinsamling görs för en undersökning som vänder sig till enskilda objekt: uppgiftslämnare eller ombud för dessa. Det kan exempelvis vara företag, individer eller kommuner. Uppgiftsinsamlingen avser enskilda objekt.
• Data som inhämtas från en annan myndighet, t.ex. Skatteverket eller en privat dataägare, har normalt samlats in för ett annat syfte än den statistiska användningen på SCB. Sådana data brukar kallas administrativa data. De levereras till SCB som en helhet, ett register avseende en population av objekt. Populationen behöver inte avse samtliga möjliga objekt utan kan vara avgränsad beroende på datakällans syfte.

Notera att en direktinsamling från t.ex. ett företag eller en kommun kan avse ekonomiska uppgifter som hämtas från administrativa system, t.ex. ett bokföringssystem. Benämningen administrativa data ska ändå inte användas på SCB om dessa uppgifter; det är en direktinsamling.

Grundprincipen är att data endast ska hämtas in en gång till SCB, och därefter tillgängliggöras internt. Information om de administrativa data som SCB samlar in finns i Registerportalen.

Syftet med insamlingsprocessen är att samla in de data som undersökningen eller registret behöver till så låg kostnad som möjligt för både SCB och uppgiftslämnarna och med så hög kvalitet som möjligt.

Datafångsten utformas i processerna 2.2 och 2.3. Huvudsakliga inslag i utformningen är val av datakällor (befintliga register, direktinsamling eller ny datakälla), val och utformning av ram- och urvalsförfarande, val av insamlingsmetod och val och utformning av kontaktstrategi. En del undersökningsadministration kopplad till datainsamlingen görs i planeringsfasen, process 3.1. Vid direktinsamling av data från uppgiftslämnare används olika typer av mätinstrument; skapandet och testandet av mätinstrumenten beskrivs i process 2.3.5 och 2.3.6. Här i process 4 beskrivs de olika momenten i förberedelserna för och genomförandet av datainsamlingen. Beskrivningen av datafångsten delas in i följande delprocesser:

4.1 Förbered datafångst

4.2 Genomför datafångst

4.3 Sammanställ datakällor

Dokument och länkar

Registerportalen (sharepoint, endast SCB)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senaste uppdatering
2024-11-18

4.1.1 Framställ ram och dra urval​

Det huvudsakliga arbetet med att framställa ramen görs redan i designfasen, process 2.2. Om ett urval ska dras utformas urvalsdesignen i process 2.3.2. När det är dags att i praktiken genomföra arbetet innebär det att utföra de val som gjordes i utformningen.

Input

Utformning av ram och, om aktuellt, urvalsdesign från 2.2 och 2.3.2.

Output

Färdig ram och, om aktuellt, draget urval för den aktuella undersökningsomgången. 

Genomförande

Framställ ram

Utifrån förutsättningarna som ges av de val, bl.a. avseende referenstidpunkt och objekttyper, som gjordes i process 2.2

• hämtas bästa möjliga version av det register eller annan information som ska utgöra grunden för ramarbetet.
• hämtas bästa möjliga version av den hjälpinformation och relevanta nomenklaturer som ska användas.
• görs relevanta avgränsningar i enlighet med tagna beslut. Det avgränsade materialet utgör ramen.

De viktigaste registren på SCB, och som oftast utgör den huvudsakliga källan till en ram, är fastighetstaxeringsregistret (FTR), Företagsdatabasen (FDB) och Registret över totalbefolkningen (RTB). De beskrivs med sitt variabelinnehåll i kapitel 3.3.1-3.3.3 i U​​rval – från teori till praktik.

Dra urval

Urvalet dras enligt utformningen i process 2.3.2. Det finns många metoder för att dra urval och en rad olika faktorer påverkar vilken metod som ska väljas i det enskilda fallet. En sammanfattning ges i Metodbeskrivning för urval och en omfattande beskrivning finns i handboken Urval – från teori till praktik. Tillvägagångssättet för att välja metod finns i process 2.3.2 (även här finns omfattande beskrivningar i handboken).

Urvalet dras från fastställd ram. Vid individurval ska urvalet alltid ID-köras efter urvalsdragningen för att uppdateras med de senaste aviseringarna från folkbokföringen. Kontaktuppgifter till företag betraktas som "färskvara" och ska därför hämtas direkt från dagsaktuellt FDB.

Det huvudsakliga verktyget för att dra urval är en samling SAS-makron paketerade under namnet DraUrval. Verktyget stöder både urvalsdragning från SAMU-ramen, med ett begränsat val av urvalsmetoder, och urvalsdragning från andra ramar, vilket tillåter fler urvalsmetoder. Den senare är även lämplig att använda i individundersökningar. Verktyget stöder också urvalsdragning enligt en metod för negativ samordning, särskilt anpassad för urval av skolenheter.

Användaren själv hämtar hela rampopulationen och/eller urvalet från urvalsdatabasen och kopplar samtidigt på nödvändig information från själva urvalstidpunkten. Ansvarig för undersökningen är ansvarig för att ett draget urval alltid kontrolleras, så att det överensstämmer med specifika urvalskriterier avseende urvalsmetod, inklusionssannolikheter, antal objekt i populationen och antal objekt i urvalet med hänsyn till eventuell förekommande stratifiering. I möjligaste mån gäller detta även externt dragna urval.

Mer detaljer om urvalsverktyget finns i Användarhandledning_DraUrval.

DraUrval täcker de vanligast förekommande tillämpningarna av urvalsmetoder, men inte alla. I de fall verktyget inte räcker till konsulteras förvaltningsområde Data eller sektionschef på SSA/SU/MET respektive ESA/MS/MET.

Dokument och länkar

Metodbeskrivning för urval (pdf)
Urval – från teori till praktik (scb.se)
Användarhandledning DraUrval  (pdf)

​------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senast uppdaterad
2024-11-18

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2024/0057

4.1.3 Förbered relevanta insamlingssätt​

Utöver de generella förberedelserna från process 4.1.2 behöver man också göra en del förberedelser beroende av de insamlingssätt som ska användas. Detta beskrivs nedan.

Input

• Kontaktstrategi från process 2.3.3
• Skapade och testade mätinstrument från process 2.3.5 och 2.3.6
• Draget urval från process 4.1.1, tillsammans med information (bakgrundsinfo, tidigare svar, kontaktpersoner, värdemängder) som ska användas. Samt att det är bestämt för de aktuella insamlingssätten hur de ska användas och vilka variabelnamn som ska användas.

Output

• Aktuella insamlingsverktyg laddade med de objekt som är föremål för insamling
• Material redo för tryck/printning

Om intervjuer ska genomföras:

• Intervjuarinstruktioner skapade för att ge intervjuare vägledning för den specifika undersökningen
• Telefonnummer hämtade från de källor som använts för undersökningen
• Dokumentation av följebrev, instruktioner och utbildning

Om webbinsamling ska genomföras:

• AnvändarID och lösenord har genererats

Om skanning ska genomföras:

• Färdig formatskrivning genomförd

Om insamling av administrativa data ska genomföras:

• Beställning av insamling gjord via Beställarportalen eller Servicedesk
• Begäran om uppgifter skickad till leverantören

Genomförande

Dokument och länkar

Intervjuer

Intervjuarinstruktioner (telefonintervjuer) (pdf)
Att intervjua - en handbok i intervjuteknik (pdf)
Mall följebrev (Word, endast SCB)
Mall följebrev (pdf)

Webbinsamling

Handledning laddning av data och mottagning av svar (Word, endast SCB)
Om gemensamma lösenord (pdf)

Tryck

Beställning till tryckeriet (Inblick, endast SCB)

Administrativa data

Mall begäran om uppgifter från statliga myndigheter för officiell statistik (endast SCB) (Word, endast SCB)

Senast uppdaterad
2024-11-18

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2024/0057

4.2 Genomför datafångst

Efter förberedelserna i process 4.1 kan datainsamlingen genomföras. Eftersom undersökningar skiljer sig en del åt i genomförandet är inte alla delprocesser aktuella för alla typer av undersökningar. Här beskrivs endast själva datainsamlingen, även om arbetet i många fall är integrerat med granskning. Granskningen vid direktinsamling beskrivs i process 5.2, medan granskning av data från administrativa källor utgör en del av process 4.3.

Genomförandet beskrivs i nedanstående processer:

4.2.1 Genomför utskick

4.2.2 Genomför datafångst

4.2.3 Överför data till elektroniskt format

Senast uppdaterad
2023-04-28

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2023/1000

4.2.2 Genomför datafångst​

Genomförandet av datafångsten skiljer sig en del åt beroende på om det rör sig om inhämtande av administrativa (eller liknande) data eller direktinsamling, och vilka insamlingssätt som används. Därför är inte alla delar aktuella för alla typer av undersökningar.

Här beskrivs endast själva datainsamlingen, även om arbetet i många fall är integrerat med granskning. Granskningen av mikrodata vid direktinsamling beskrivs i process 5.2.2 Granska mikrodata. Granskningen av BOR som avser administrativa data beskrivs huvudsakligen i process 2.4.2 Utforma granskning och utförs i process 4.3 Sammanställ datakällor. 

Input

• Urval som genomgått förberedelser enligt 4.1.1
• Kontaktstrategi, inklusive strategi för påminnelser och hantering av viten, från 2.3.3
• Programmerat frågeformulär från 2.3.5
• Urvalet laddat för aktuella insamlingssätt
• Undersökningsmaterial i form av frågeformulär samt tillhörande instruktioner

Output

• Svarsdata, alternativt inhämtade administrativa data
• Resultat av datainsamlingen (resultatkoder), alla enheter statuskodade
• Tidpunkt (datum och klockslag) för avprickning och statuskodning
• Processindikatorer och övriga processdata

Om intervjuer genomförts även:

• Intervjuns längd
• Intervjuarnummer (intervjuarens identitet). Intervjuarens identitet ska dock sparas på ett sådant sätt att endast behöriga på SSA/INT kan härleda identitet.

Genomförande

Dokument och länkar

Öppettider på SCB (Inblick)
Anvisningar Företagens uppgiftslämnartjänst  (pdf)

Validera intervjuer

Medlyssningsprotokoll inkl. instruktioner (Word, endast SCB)
Mall valideringsrapport inkl. undantag från medlyssning (Word, endast SCB)

Säkerhetspost

Säkerhetspost på SCB (pdf)

Processdata

Handledning för uttag av data från Triton (pdf på förvaltningsytan, endast SCB)
Länk till handledning och skript för standardrapport från SIV (Word, endast SCB)

Anvisningar och mallar

Bakgrundsdokument distribution av inloggningsuppgifter via e-post (pdf)
Instruktioner mallar för utskick till UL som loggat in i SIV men ej skickat in uppgifter (pdf)

Mallar - Undersökningar till företag, organisationer och offentlig sektor

Anvisningar ​​(pdf)
Mall för påminnelsebrev (Word, endast SCB)
Mall för mejlpåminnelse med användarnamn (Word, endast SCB)
Mall för mejlpåminnelse med lösenord (Word, endast SCB)
Mall för mejlpåminnelse med användarnamn och lösenord (Word, endast SCB)
Mall för brev till vd med upplysning om uppgiftsskyldigheten (Word, endast SCB)
Mall för brev till vd med upplysning om uppgiftsskyldigheten Engelska (Word, endast SCB)
Mall E-postutskick till UL som loggat in i SIV men ej skickat in uppg​ifter Fil (Word, endast SCB)
​Mall Postalt utskick till UL som loggat in i SIV men ej skickat in uppgifter Fil (Word, endast SCB)
Mall E-postutskick till UL som  loggat in i SIV men ej skickat in uppgifter Webblankett (Word, endast SCB)
Mall Postalt utskick till UL som loggat in i SIV men ej skickat in uppgifter Webblankett (Word, endast SCB)

Mallar - Undersökningar till individer och hushåll

Anvisningar (pdf)
Mall för påminnelsebrev (Word, endast SCB)
Mall för påminnelsebrev vid inloggning enbart med e-legitimation (Word, endast SCB)
Mall för mejlpåminnelse med användarnamn (Word, endast SCB)
Mall för mejlpåminnelse med lösenord (Word, endast SCB)
Mall för mejlpåminnelse med användarnamn och lösenord (Word, endast SCB)

Anvisningar för utskick till digital brevlåda (pdf)

Mall för postalt presentkort som trycks_presentkort från GoGift (pdf)
Mall för textmeddelande till digital brevlåda_presentkort från GoGift (Word, endast SCB)
Mall för bilaga till textmeddelande till digital brevlåda_presentkort från GoGift (pdf)

Översättning

Översättning till engelska av standardtexter i brevmallar till företag, organisationer och offentlig sektor (pdf)
Översättning till engelska av standardtexter i brevmallar till individer och hushåll (pdf)

Mallar i PDF som exempel för andra SAM än SCB

Me​​dlyssningsprotokoll inkl. instruktioner
Mall valideringsrapport inkl. undantag från medlyssning

Undersökningar till företag, organisationer och offentlig sektor

Påminnelsebrev
Mejlpåminnelse med användarnamn
Mejlpåminnelse med lösenord
Mejlpåminnelse med både användarnamn och lösenord
Brev till vd med upplysning om uppgiftsskyldigheten
​Brev till vd med upplysning om uppgiftsskyldigheten Engelska
Mejlutskick UL som ej skickat in uppg​ifter, bifogad fil/filer i SIV
​Postalt utskick UL som ej skickat in uppgifter, bifogad fil/filer i SIV
Mejlutskick UL som ej skickat in uppgifter i webblankett
Postalt utskick UL som ej skickat in uppgifter i webblankett

Undersökningar till individer och hushåll

Påminnelsebrev
Påminnelsebrev vid inloggning endast med e-legitimation
Mejlpåminnelse med användarnamn
Mejlpåminnelse med lösenord
Mejlpåminnelse med användarnamn och lösenord

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senast uppdaterad
2024-10-25

Verifierad
2023-09-18

Diarienummer A2024/0057

4.3 Sammanställ datakällor​

Uppgifter som inkommer via olika kanaler kommer i olika format. Denna process handlar om att sammanföra allt inkommet material till ett gemensamt format och lagra det på en gemensam plats för att kunna gå vidare med olika typer av bearbetningar. Detta steg resulterar i data enligt hållpunkt 2. Hur det slutliga sammanställda datamaterialet ska se ut bestäms redan i utformningen, process 2.2.

För direktinsamling gäller att SIV har ett format, WinDati ett annat och skanningen ett tredje. Dataregistrerat material och material som inkommer via filer eller olika typer av speciallösningar kan ha ett mycket varierande utseende. Resultatet av sammanställningen är då vanligen ett dataset som kan utgöra utgångspunkt i fortsatt bearbetning enligt process 5.

Data som inhämtas från andra aktörer kan ha en struktur som inte är anpassad för användning i statistikproduktionen, eller vara uppdelad på ett flertal olika leveranser eller filer som vi vill slå ihop till ett samlat register (BOR). Om undersökningen avser sammanställningen av ett BOR blir resultatet ett eller flera olika dataset, beroende på BOR:ets omfattning och utformning. Ett BOR ska vara upplagt och registrerat i Registerportalen.

Input

• regler, script och undersökningsmaterial från utformningsprocesserna
• inkommande eller insamlade data

Output

• direktinsamlade data sammanställt i gemensamt format för vidare bearbetning och användning i statistikframställning
• datainsamlingen dokumenterad i datainsamlingsdokumentation eller teknisk rapport

eller

• data mottaget, granskat, kodat, bearbetat och sammanställt till BOR alternativt för vidare användning i statistikframställning
• BOR:et dokumenterat i DOKBOR
• BOR:ets dataset i hållpunkt 2 lagrade och tillgängliggjorda
• användarna är informerade om att BOR:et är klart för användning via notering i Registerportalen

Genomförande

Undersökning med direktinsamlade data

Det finns för närvarande inget standardiserat sätt att utföra denna delprocess. Hur sammanföringen sker beror idag på hur den enskilda undersökningens databaser och produktionsmiljö ser ut, samt vilka insamlingssätt som använts. Inom ramen för enskilda produktionsmiljöer förekommer emellertid standardiserade förfaranden. Viss vägledning fås i Om innehåll och utseende vid leverans från SIV.

När direktinsamling förekommer ska samtliga moment i denna dokumenteras. Vid externa uppdrag rapporteras en betydande del (i vissa fall samtliga delar) av datainsamlingsdokumentationen i teknisk rapport, se Mallar för uppdrag nedan. För dessa moment är en hänvisning till teknisk rapport fullt tillräcklig.

För anslagsundersökningar och SAM-uppdrag skrivs inga tekniska rapporter (där finns särskilda avtal) och för dessa undersökningar ska en fullständig datainsamlingsdokumentation redovisas. Kvalitativa studier dokumenteras i särskild ordning (se process 2.3.5) och berörs inte av denna datainsamlingsdokumentation. Datainsamlingsdokumentationen är i första hand intern dokumentation för Dataavdelningen, men stora delar kan med fördel lämnas till intern kund.

Det finns två olika mallar för datainsamlingsdokumentation, en för undersökningar riktade till företag och organisationer och en för undersökningar riktade till individer och hushåll, se "Dokument och länkar". Till mallen för företag och organisationer finns det instruktioner med stöd för hur underlag till datainsamlingsdokumentationen kan tas fram. Mallarna ska användas och resultatet ska lagras tillsammans med övriga undersökningsdokument.

För vissa undersökningar innefattar leveransbeskrivningen en loggbok. Mallen för loggbok är avsedd att användas under produktionens genomförande och bör kunna fungera som input till delar av datainsamlingsdokumentationen. Mallen för loggbok finns i både Word- och Excel-format (se "Dokument och länkar") och det är upp till undersökningen att välja vilken som är mest lämplig att använda.

Som en del av datainsamlingsdokumentationen, och som underlag till utvärdering av datainsamlingsprocessen, kan processindikatorer tas fram baserat på processdata från de olika insamlingsverktygen. Det finns ett framtaget skript för att ta fram en standardrapport från nya SIV. Länk till skriptet och tillhörande handledning finns nedan (Handledning och skript för standardrapport från SIV). För Triton finns Handledning av uttag av data från Triton. Det finns för närvarande ingen handledning eller standardrapport gällande processdata från WinDati.

Undersökning med administrativa data/automatiserad insamling

Använd Checklista för framställning av BOR som stöd i genomförandet. Checklistan är ett stöd och behöver inte fylla i och sparas om man inte vill.

Kontrollera att data inkommit och lästs in enligt plan och uppfyller den tekniska valideringen. Om Hydra används kan man se inkomna leveranser i Hydras kontrollrum, se länk nedan. Om data inte har inkommit eller lästs in enligt plan, kontrollera först om filer inkommit men inte kommit igenom Hydra, kontakta Driften om det behövs. Om det visar sig att data inte kommit alls, kontakta leverantören för att reda ut varför. Ta vid behov hjälp av Leverantörsansvarig på Dataavdelningen. Om det finns risk för förseningar i framställningen av BOR:et, lägg ut ett meddelande i Registerportalen eller kontakta *registerdata för att få hjälp med att lägga ut ett meddelande.

Genomför bearbetningar, härledningar m.m. och se till att det sammanställda datamaterialet (BOR:et) uppfyller kraven på format etc. enligt utformningen. Se till att de färdiga dataseten i hållpunkt 2 sparas på rätt ställe och tillgängliggörs enligt plan.

• Genomför granskning enligt gjord utformning med syfte att vid behov återkoppla till leverantören. Vid behov, ta kontakt med leverantören för att kolla om det blivit fel i leveransen utifrån förväntningarna. Om det finns risk för förseningar i framställningen av BOR:et, lägg ut ett meddelande i Registerportalen, eller kontakta *registerdata för att få hjälp med att lägga ut ett meddelande.
• Genomför kodning enligt utformningen.
• Genomför granskning enligt utformningen. Genomför flaggningar och skapa nya variabler till följd av felsignalering och åtgärder därav.
• Genomför identitetshantering enligt utformningen. Läs vidare i Guide till identitetshantering och tillhörande stöddokument Hantering av personnummer i registerproduktion och Hantering av PeOrgNr i registerproduktion.
• Genomför övriga bearbetningar för att framställa BOR:et

Dokumentera BOR:et i Mall för DOKBOR och lagra i Registerportalen. DOKBOR är ett levande dokument som man fyller i i takt med att någon förändring sker i materialet eller framställningen. Om dokumentet framöver kommer att publiceras på webbplatsen publiceras en ”fryst” version årligen. Ta hjälp av metodstatistiker vid behov, särskilt första gången DOKBOR skrivs. Ta hjälp av *registerdata kring lagring.

Informera användarna om att BOR:et är klart för användning via en notering i Registerportalen.

En beskriven (och på sikt så automatiserad som möjligt) process för arkivering och gallring för BOR saknas idag men ska arbetas fram. För mer information kring arkivering och gallring, se process 8.2.
 

Dokument och länkar

Om innehåll och utseende vid leverans från SIV (pdf)
Mallar för uppdrag (Inblick, endast SCB)
Instruktioner datainsamlingsdokumentation Företag och organisationer (Word, endast SCB)
Mall datainsamlingsdokumentation Företag och organisationer (Word, endast SCB)
Mall datainsamlingsdokumentation Individer och hushåll (Word, endast SCB)
Mall loggbok (Word, endast SCB)
Mall loggbok Excel (Excel, endast SCB)
Länk till handledning och skript för standardrapport från SIV (Word, endast SCB)
Handledning för uttag av data från Triton (pdf på förvaltningsytan, endast SCB)
Checklista för framställning av BOR (Word, endast SCB) Exempel för SAM (pdf)
Hydras kontrollrum (endast SCB)
Registerportalen (Sharepoint, endast SCB)
Mall för DOKBOR (Word, endast SCB)
Guide till identitetshantering (pdf)
Hantering av personnummer i registerproduktion (pdf)
Hantering av PeOrgNr i registerproduktion (pdf)

Mallar i PDF som exempel för andra SAM än SCB

Mall Datainsamlingsdokumentation Företag och organisationer (pdf)
Mall loggbok (pdf)
Mall datainsamlingsdokumentation Individer och hushåll (pdf)

Senast uppdaterad
2024-11-18

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2024/0057

​5.1 Integrera datakällor

Syftet med process 5.1 Integrera datakällor är att samla ihop alla data, både indata och hjälpinformation, som behövs för att i kommande delar av process 5 framställa ett slutligt observationsregister (SOR), antingen i form av ett SOR kopplat till statistikvärden i en statistikprodukt eller ett SOR i form av ett statistiskt register som används bredare än till bara en produkt. Informationen kan hämtas från ett eller flera befintliga register eller bestå av direktinsamlade data som kompletteras med registerdata. När mikrodata från flera källor ska integreras är det lämpligt att denna process genomförs som den första i process 5, så att kodning, granskning och imputering görs efteråt, när register är integrerade. Fortsatta bearbetningar och kompletteringar sker i efterföljande delar av process 5.

Input

Den information som behöver införas till process 5.1 är:

• Sammanställda indata från process 4.3.
• Hjälpinformation enligt beslut i process 2.
• Målpopulation från process 2.
• Metadata från MetaPlus, t.ex. registerinformation om variabler.

Output

Från process 5.1 levereras:

• Sammanställda data som kan granskas och kompletteras till ett slutligt observationsregister.
• Saknade värden och objekt identifierade.
• Processdata.
• Dokumentation i StaF och i MetaPlus.

Genomf​ö​ra​​nde

Samla ihop alla data som ska användas i bearbetningarna till slutligt observationsregister. Här avses såväl observationsvariabler som den hjälpinformation som kommer behövas i kommande bearbetningar och beräkningar. Hjälpinformation kan vara både på mikronivå och på aggregerad nivå utifrån syftet. Om flera observationsregister har samma objekttyp förs de ofta samman, matchas, för att underlätta fortsatt hantering och vidarebearbetning. Matchning av källor kan göras med hjälp av t.ex. en identitet såsom personnummer eller organisationsnummer. När data från fler olika datakällor ska integreras krävs god kunskap om innehållet och hur registrens observationsvariabler definieras och avgränsas. Även till synes enkla matchningar kräver god kunskap om ​materialet; till exempel kan företag med samma identitet (t.ex. organisationsnummer) i själva verket avse olika verksamheter. Detta kan bero på skillnader i avgränsning eller referenstid i de olika källorna. Sådana skillnader kan även gälla när populationer och variabler från olika register ska integreras. Matchning görs även mot målpopulation och aktuellt basregister för att bestämma vilka objekt som ska ingå i registret/statistiken.

Ett integrerat observationsregister kan skapas antingen genom att en huvudsaklig källa kompletteras med information (detta är vanligt i fallet med direktinsamlade data som kompletteras med registerdata) , eller genom att flera indatakällor ska kombineras med syfte​t är att skapa en samlad datamängd och ingen källa kan anses huvudsaklig.

Integrera data genom att komplettera en huvudsaklig källa med information

I de fall då direktinsamling utgör huvudsakligt register innebär dataintegrationen främst att tillföra variabler och deras värden till observationsregistret. Informationshämtning från register sker framför allt av praktiska och ekonomiska skäl. Typiskt används register i urvalsfasen, och registervariabler behövs för att t.ex. stratifiera populationen. Dessa uppgifter behövs i den fortsatta bearbetningen (viktberäkningen). Under estimationsfasen används dessutom ofta ytterligare registervariabler som hjälpinformation för att öka precisionen och kompensera för bortfall. Registerdata kan också i enlighet med designen i process 2.2 tjäna som källa för vissa av undersökningens variabler istället för att direktinsamla dem.​

​Integrera flera indatakällor där ingen källa är huvudsaklig

Om källorna har samma objekttyp görs integrationen genom matchning på objektnivå. Detta kan antingen utmynna i fullständigt observationsregister eller i insikten om att uppgifter saknas, antingen på variabel- eller objektnivå och kommer behöva hanteras genom bortfallskompensation (se process 5.2.3 Imputera för bortfall och proc​ess 6.1.1 Beräkna vikter).
Varje källa behöver inte innehålla alla objekt, en del i integrationen kan avse just att kombinera källor som innehåller olika delpopulationer eller objekt. Om samma objekt och samma variabel förekommer i flera källor kan det bli nödvändigt att välja källa, eller att skapa olika variabler i ett första skede för att sedan beräkna eller välja målvariabel i ett senare skede.
Om källorna inte har samma objekttyp behöver de sparas som olika dataset i det här läget för att kunna beräkna målvariabler senare.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senast uppdaterad
2023-04-28

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2023/1001

​

5.2.1 Koda mikrodata

Syftet med process 5.2.1 Koda mikrodata är att genomföra kodning och klassificering av mikrodata utifrån överväganden och beslut tagna i 2.4 Utforma kodning och granskning. Kodningsprocessen utgör en felkälla i statistikproduktionen. Som ett led i kvalitetssäkringen av en statistisk undersökning ska därför även kodningsprocessen granskas och kvalitetskontrolleras.

Input

Den information som behöver införas till process 5.2.1 är:

• Inkommen data, så långt den sammanställts och integrerats
• Regler, script och program i linje med tagna beslut/valda strategier från utformningsprocesserna
• Fullödiga kodningsinstruktioner från process 2.4 avseende vad som ska kodas, på vilken detaljeringsnivå, enligt vilken standard samt tillhörande kodförteckning och, tillämpningsregler och vilka kodningshjälpmedel som finns att tillgå.

Outp​ut

Från process 5.2.1  levereras:

• Klassificerad och kodad mikrodata som genomgått därmed förenlig kvalitetskontroll av kodningsprocessen redo att genomgå nästa processteg, 5.2.2 Granska mikrodata.

Genomf​ö​ra​​nde

Efter att klassificering och kodning har genomförts i enlighet med tagna beslut i process 2.4 ska kodningsprocessen genomgå tillämplig kvalitetskontroll.

Koda ditt material

Genomför kodning och klassificering enligt övervägande och beslut tagna i process 2.4. Under dokument och länkar, finns länkar och stöd för kodning så som aktuell yrkeslista, index, SLEX och PLEX m.m.

Kvalitetskontroll och granskning av kodning

Kontrollkodning innebär att hela eller delar av materialet kodas minst en gång ytterligare i syfte att bedöma eller förbättra kvaliteten i kodningen. Kontrollkodningen utförs av en annan person än den som utfört den ursprungliga kodningen. Se dokumenten Begrepp inom kodningsområdet och Riktlinjer för kontrollkodning.

Med beroende kodning menas att kodaren har tillgång till koden eller koderna från tidigare kodningar samt tillhörande underlag. Vid oberoende kodning har kodaren inte tillgång till tidigare kodningar. Utöver kodningarna kan också en rekonciliering göras. Detta betyder att i de fall då olika koder erhålls för samma objekt så kallas en tredje kodare in som gör en slutlig bedömning.  

SCB:s standard för kvalitetskontroll av kodningsprocessen

Kvalitetskontroll av kodningsprocessen ska ske genom oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering enligt nedanstående metodik för olika kodningsprocesser.

Automatisk kodning med lexikon

Processen automatisk kodning med lexikon ska kvalitetskontrolleras genom att det genomförs en oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering en tillräcklig andel av de automatiskt kodade posterna i en lämplig enkätundersökning (en större uppdragsundersökning). Denna kvalitetskontroll ska göras omkring vart tredje år (senast var år 2019). Förvaltningsobjektet Data och D/INS/SAK väljer ut en lämplig undersökning och initiera kontrollkodningen som därefter genomförs av kodningsgruppen på D/INS/SAK. Metodiken ska stämmas av med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data. Vid oacceptabla felfrekvenser ska klassifikationsansvarig se till att lexikonet revideras. Produktansvarig (eller motsvarande) avgör i samråd med objektsspecialisten vad som är oacceptabel felfrekvens.

Kodning vid intervju

Processen kodning vid intervju ska kvalitetskontrolleras genom att det genomförs en oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering av en tillräcklig andel av de kodade posterna i första rotationsgruppen (för minst tre månader) i Arbetskraftsundersökningarna. Denna kvalitetskontroll ska göras omkring vart tredje år (senast var år 2020). Förvaltningsobjektet Data initierar arbetet och SSA/AU/AKU ombesörjer att kontrollkodningen genomförs. Produktansvarig avgör i samråd med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data vad som är oacceptabel felfrekvens och vilka åtgärder som ska sättas in när oacceptabla felfrekvenser förekommer. 

Datorstödd manuell kodning

Processen datorstödd manuell kodning ska kvalitetskontrolleras genom att det genomförs en oberoende datorstödd manuell kontrollkodning och rekonciliering av en tillräcklig andel av de manuellt kodade posterna under en tidsperiod i utvalda undersökningar. Denna kvalitetskontroll ska göras årligen. Förvaltningsobjektet Data och D/INS/SAK. väljer ut lämpliga undersökningar som ska ingå och initiera kontrollkodningen som därefter genomförs av kodningsgruppen på D/INS/SAK. Metodiken ska stämmas av med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data. Kodningsverktyget Prisma har funktionalitet för kontrollkodning och rekonciliering och ska användas vid kvalitetskontrollen.

Vid frekventa fel ska åtgärder vidtas så att tillräcklig kvalitet kan säkerställas för den manuella kodningen. Det kan gälla att höja kompetensen på grupp- och individnivå, att verka för förbättrade hjälpsystem eller att verka för att generella rutiner och beskrivningar revideras. Om en enskild kodares arbete uppvisar frekventa fel ska extra utbildning sättas in och dokumenteras. Vad som räknas som frekventa fel bestäms i samråd med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data.

Syftet med kvalitetskontrollen och uppföljningen enligt ovan är att säkerställa att kodningen håller tillräcklig kvalitet för olika klassifikationer och i olika undersökningar. Detta uppnås genom att behövligt stöd ges till kodningspersonalen, genom utbildning och förbättrade hjälpsystem för beslutsstöd.

För enskilda undersökningar kan kvalitetskontroll och kontrollkodning utföras på liknande sätt. Vad som då räknas som frekventa fel bedöms för varje enskild undersökning av produktansvarig (eller motsvarande) i samråd med objektsspecialisten för kodning inom förvaltningsobjektet Data. Kodarna ska informeras av produktansvarig om att kontrollkodning och rekonciliering genomförs för den aktuella undersökningen.

För ovanstående kvalitetskontroller ska resultatrapporter framställas. Kommenterande analys ska ingå i rapporterna.

Utöver SCB:s standard ovan kan flera andra upplägg tänkas generellt:

• En kodning och en beroende expertkodning
• Två oberoende kodningar
• Två oberoende kodningar och en rekonciliering (tredje, oberoende expertkodning)

Om två oberoende kodningar görs och följs av en rekonciliering, upptäcks i regel fler kodningsfel än om den första kodningen istället följs av en beroende expertkodning.

Avstämning av erfarenheter hos kodningspersonalen

Kodarnas erfarenheter ska normalt tas tillvara genom särskilda avstämningar under och efter kodningsarbetet. Resultaten nyttiggörs i nästa produktionsomgång vid framtagandet av nya instruktioner och vid utbildningen av (ny) kodningspersonal. Genom denna cykel av förbättringar kan kodningsprocessen ständigt utvecklas.

Dokument och länkar 

Begrepp inom kodningsområdet  (pdf)
Riktlinjer för kontrollkodning (pdf)
Yrkeslista (pdf)
Yrkeslista (Excel, endast för SCB)
Avancerade metoder
PLEX = SSYK- och ISCO08-lexikon (pdf)
PLEX = SSYK- och ISCO08-lexikon (Excel, endast för SCB)
SLEX = SEI-lexikon (pdf)
SLEX = SEI-lexikon (Excel, endast för SCB)
Index för SSYK2012 (pdf)
Index för SSYK2012 (Excel, endast för SCB)
Frågebatteri för SEI (pdf)
Klassifikationsdatabasen - www.scb.se
www.scb.se/ssyk
www.scb.se/sei
Sökfunktion för klassificering av yrke
SNI-Sök: https://sni2007.scb.se/

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 

Senast uppdaterad
2025-01-22

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer SCB2025/12

​

5.2.3 Imputera för bortfall

Syftet med process 5.2.3 Imputera för bortfall är att ersätta saknade/felaktiga värden i en datamängd med nya värden som kan antas ligga nära de sanna värdena. Bortfall uppstår partiellt då något eller några variabelvärden saknas för ett objekt eller som objektbortfall då samtliga variabelvärden saknas för objektet. Imputering avser också metoder som används vid editering (se process 5.2.2 Granska mikrodata), då orimliga eller ologiska värden identifieras och ersätts med nya värden som förmodas ligga närmare sanningen.

Allmänt är det värt att notera att en del problem med bortfall kan undvikas genom bra kontaktstrategier och utvärderingar av frågeformulär m.m. Men på grund av restriktioner i kostnader och tid är det vanligtvis omöjligt att lösa alla problem. Vidare finns alternativa metoder för bortfallskompensation såsom kalibrering (se process 6.1.1 Beräkna vikter).

Vid imputering behöver vanligen metodstatistisk kompetens konsulteras.

Input

Den information som behöver införas till process 5.2.3 är:

• vald design från 2.5 Utforma framställning av register och statistik
• granskade mikrodata från process 5.2.2.
  

Outp​ut

Outputen av delprocess 5.2.3 består av:

• imputerade variabelvärden, inklusive information om vilka värden som imputerats
  
• processdata, inklusive imputeringsregler med revideringsdatum
• dokumentation i StaF.

Genomf​ö​ra​​nde

Imputering avser att begränsa t.ex. den skevhet (bias) i skattningar som är den typiska effekten av bortfall. Vidare kräver många metoder för statistisk analys att datamängden är komplett; i annat fall kan metoderna generera inkonsistenta eller ologiska resultat eller så kan analysen inte alls genomföras. Imputering kräver tillgång till hjälpinformation, alternativt information från själva undersökningen, för att kunna ge något användbart resultat. Om tillgänglig information är otillräcklig är det bättre att redovisa det partiella bortfallet som ”ej svar”, ”ofördelat” e.d.

Imputering kan väsentligen förbättra kvaliteten på den slutliga statistiken, men för detta krävs att lämpliga metoder används. Med ett dåligt val riskerar relationen mellan variabler att störas och de underliggande fördelningarna att snedvridas. Vid analys av data med imputerade värden beaktas även att det finns en större osäkerhet jämfört med om de imputerade värdena verkligen hade observerats. Denna ökade osäkerhet pekar på behovet av ytterligare justeringar (t.ex. multipel imputering eller en s.k. Rao-Shao-korrigering).

Imputering kan delas in i ett antal arbetsmoment eller delprocesser enligt följande.

• Fastställ imputeringsmetoder. De imputeringsmetoder som ska användas på variabel- respektive objektnivå fastställs redan under utformandet av undersökningen, process 2. Kombinationer av flera olika metoder är ofta aktuella. För mer information om specifika imputeringsmetoder se process 2.5 Utforma framställning av register och statistik.

• Identifiera objekt/variabler för särbehandling. I många fall kan vissa objekt eller variabler kräva en särbehandling, t.ex. imputering enligt någon särskild metod (t.ex. manuell expertimputering) eller borttagande från datamängden. I arbetsmomentet fastställs kriterier för denna identifiering och väljs åtgärder (metoder) för de objekt eller variabler som identifierats.

• Beräkna imputerade värden. Imputering kan utföras maskinellt (enligt en algoritm, ofta med hjälp av programvara), manuellt (expertimputering) eller med kombinationer av båda tillvägagångssätten. Imputeringsåtgärderna ska testas innan de genomförs, så att de ger avsedd effekt. Den genomförda imputeringen resulterar i en komplett datamängd utan bortfall.

• Kontrollera och återkoppla. Emellanåt kan imputeringen generera orimliga värden, t.ex. värden som ligger utanför ett troligt intervall av värden, eller ologiska värden, t.ex. gifta tvååringar. Imputerade värden behöver således kontrolleras mot fastställda kriterier innan den slutliga datamängden kan skickas vidare till nästa process.

• Utvärdera och dokumentera. Slutligen ska imputeringsprocessen utvärderas, dokumenteras och kvalitetsdeklareras enligt fastställda former.

Bortfallssubstitution

I vissa undersökningar med t.ex. förväntat högt bortfall dras ett reservurval i samband med den ordinarie urvalsdragningen. Sedan ersätts bortfallsobjekt med svarande objekt från reservurvalet. Detta är ett slags objektimputering.

IT-verktyg

SCB har införskaffat Banff från den kanadensiska statistikbyrån, Statistics Canada. Banff utgörs av fristående SAS-procedurer med ett stort antal fördefinierade algoritmer som främst passar för företagsundersökningar. Verktyget kan utföra imputering för kvantitativa variabler med en bred klass av metoder, t.ex. regressionsimputering. Banff-procedurerna ingår i den ordinarie SAS installationen. Mer information om använding av Banff procedurerna finns i dokumentet BanffProcedursUserGuide.

Dokument och länkar

BanffProcedursUserGuide (pdf)

​

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 

Senast uppdaterad
2023-04-28

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2023/1001

​

​

5.3 Framställ och tillgängliggör slutligt observationsregister

Syftet med process 5.3 Framställ och tillgängliggör slutligt observationsregister är att färdigställa ett observationsregister som omfattar mikrodata med alla relevanta variabler. Det finns två typer av slutligt observationsregister:

• Ett slutligt observationsregister kopplat till statistikvärden i en statistikprodukt,
• Ett statistiskt register som kan användas till flera olika statistikprodukter, men där statistikframställningen inte alltid hänger direkt ihop med registerframställningen tidsmässigt.

Ett slutligt observationsregister för en statistikprodukt ska innehålla det datamaterial som behövs för att framställa den redovisade statistiken. Det ska även kunna ligga till grund för framtida användning och återskapande av statistiken. Det slutliga observationsregistret ska markeras med datum för fastställande. Statistik som revideras behöver versions­hante­ras genom en tidsmärkning i registret eller genom separat sparade ”frusna” versioner där datum för revidering tydligt framgår. Även ett statistiskt register ska fastställas och, vid behov av revidering, versionshanteras. En revidering eller uppdatering i ett slutligt observationsregister ska meddelas via Registerportalen.

Utförande av processen 5.3 kräver metodstatistisk kompetens i vissa moment.

Input

Den information som behöver införas till process 5.3 är:

• gjorda val från processen 2.5 Utforma framställning av register och statistik
• sammanställd, granskad och kompletterad mikrodata från föregående processteg. 

Outp​ut

Från process 5.3 levereras:

• ett slutligt observationsregister med förklaringar 
• processdata
• slutlig dokumentation i DOKSTAR och MetaPlus.
  

Genomf​ö​ra​​nde

Genomförandet av processen sker i de tre stegen nedan:

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 

Senast uppdaterad
2024-09-25

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2024/0056

5.3.2 Dokumentera statistiskt register i DOKSTAR

Det främsta syftet med dokumentationen Det statistiska registrets framställning och kvalitet (DOKSTAR) är att ge en förståelse för det statistiska registret och därmed underlätta dess användning. Beskrivningen ska i första hand vända sig till de kända huvudanvändarna.

Beskrivningens två aspekter motsvarar dokumentationen i Statistikens framställning (StaF) och i Statistikens kvalitet som är en del av kvalitetsdeklarationen av officiell statistik.

Dokumentation av register enligt DOKSTAR-mallen ska tas fram för aktiva register som SCB ansvarar för och som är klassificerade som register enligt produktdatabasen (PDB), oavsett om registret har publicering eller inte. Register som enbart är en sammanställning av uppgifter från andra dokumenterade register behöver inte dokumenteras i DOKSTAR. För register som har flera versioner under samma år, räcker det att ta fram en dokumentation per år, förutsatt att det inte skett några väsentliga förändringar under året. DOKSTAR-mallen ersätter den tidigare mallen Information om register (IoR). GD-beslutet om användningen av mallen IoR gäller fortsatt för DOKSTAR.

DOKSTAR kan, men måste inte, publiceras på SCB:s webbplats om texten vänder sig (även) till externa användare.

Input

Den information som behöver införas till process 5.3.2 kan t.ex. vara:

• Dokumenterad av källdata från dataleverantör.
• Information om alla ingående metadata som t.ex. variabler, klassifikationer, objekt och populationer
• Dokumentation av bearbetningar såsom kodning, imputeringar, granskning och modellbaserade beräkningar.

Outp​ut

När dokumentationen är genomförd kan den, men måste inte, publiceras på SCB:s webbplats. Om dokumentationen inte ska publiceras kan den sparas och spridas i enlighet med behov och önskemål.

Genomf​ö​ra​​nde

Dokumentationen utformas och färdigställs av ansvariga och ämneskunniga för registret i nära samarbete med en metodstatistiker. För information och stöd vid dokumentationen finns en handbok: Det statistiska registrets framställning och kvalitet - en handbok. Utöver en mall med anvisningar innehåller handboken en beskrivning av kvalitet och andra begrepp för statistiska register samt en ordlista.

I Generella informationstexter om nya statistiska enheter finns förslag på texter som produkter/undersökningar kan använda i sin dokumentation rörande de statistiska enheterna Verksamhetsenhet (VE) Arbetsställeenhet (AE) och Lokal Verksamhetsenhet (LVE) samt den juridiska enheten (JE).

Om dokumentationen ska publiceras gäller nedanstående:

• När dokumentationen är gjord behöver några kontroller av dokumentet göras innan det är redo för publicering.
  Se checklistan Dokumentkontroll inför publicering.
• Filen ska namnsättas enligt gällande standard i Namnsättning av dokumentationsfiler.
• Dokumentation som ska publiceras ska sparas i Word-format på den gemensamma arbetsytan för publicering. Meddela därefter publiceringsspecialisterna på KOM att dokumentation som ska publiceras i samband med statistiken finns på arbetsytan. Om dokumentationen inte ska publiceras i samband med ordinarie statistikpublicering ska publiceringsdatum framgå av mejlet.
• Dokumentationen konverteras till PDF-format av publiceringsspecialist och publiceras på SCB:s webbplats i samband med ordinarie statistikpublicering eller på angivet datum.

Kontaktuppgifter

För frågor om dokumentationsformen DOKSTAR kontakta dokumentation@scb.se 
För frågor till publiceringsspecialisterna kontakta publicering@scb.se

Dokument och länkar

Det statistiska registrets framställning och kvalitet - en handbok (pdf)
DOKSTAR Mall (Word, endast för SCB)
GD-beslut IoR (pdf)
Generella informationstexter om nya statistiska enheter (Word, endast för SCB)
Dokumentkontroll inför publicering (Word, endast för SCB)
Namnsättning av dokumentationsfiler (Word, endast  för SCB)

​------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senast uppdaterad
2023-04-28

Verifierad
2023-04-28

Diarienummer A2023/1001

​

6 Framställ statistik och analysera

Syftet med process 6 Framställ statistik och analysera är att ta hand om insamlade och bearbetade data och fortsätta förädlandet av dessa data till statistisk information. I process 5 Bearbeta och framställ register var fokus på mikrodata, dvs. uppgifter eller observationer för respektive objekt. Här i process 6 läggs mer fokus på makrodata, dvs. statistikvärden som ska redovisas i tabeller m.m. I process 6 genomförs analysen. Under denna process redovisas de arbetssätt, statistiska metoder och verktyg som finns att tillgå för genomförandet. Processdata och metadata framställs kontinuerligt och nyttiggörs i senare processer och i nya produktionsomgångar.

Till process 6 hör fyra processer:

• 6.1 Framställ statistikvärden
• 6.2 Genomför röjandekontroll
• 6.3 Tolka och förklara
• 6.4 Framställ och tillgängliggör innehåll för redovisning.

Dessa gås ofta igenom i den ordning som de står, men det kan även förekomma parallella aktiviteter, återgång till tidigare aktiviteter och upprepning av samma aktivitet vid ett senare tillfälle. Det finns många beroenden som ska beaktas, och gjorda val kan behöva omprövas flera gånger.

Vid revideringar som inte är löpande, det vill säga dels revideringar av engångskaraktär som görs till följd av ändringar i metoder och definitoner, dels oplanerade revideringar så som korrigeringar av statistikvärden behövs extra omsorg, bland annat i processerna 6.3 och 6.4. De förändrade analyserna ska förberedas i designprocess 2.5.

Metodstatistisk kompetens behövs i flertalet arbetsmoment inom process 6. Kompetensen är extra viktig vid nya undersökningar och omläggningar, men är väsentlig även vid löpande justeringar. Nedan sammanfattas de gemensamma arbetssätt, metoder och verktyg för processen.

Gemensamma arbetssätt och metoder i Framställ statistik och analysera

• Handbok för röjandekontroll
• Handledning för analys med regressionsmodeller på statistikdata
• Praxis för säsongrensning
• Beräkning av urvalsosäkerhet (variansskattningar)
• Kriterier för att markera osäkra skattningar
• Rapportering av antal, andelar och baser
• Beskrivning av beräknade indikatormått.

Gemensamma verktyg i Framställ statistik och analysera

• CLAN/ETOS 2.0
• X-12-ARIMA via proceduren PROC X12 i SAS.
• TRAMO-SEATS 
• Bifrost (SAS2ARGUS, tau-ARGUS och Xpress)
• Checklista för outputgranskning.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Senaste uppdatering
2023-04-28

Senaste verifiering
2023-04-28

Diarienummer A2023/1002

6.1.1 Beräkna vikter​

Syftet med process 6.1.1 Beräkna vikter är att räkna ut de vikter som ska användas när statistikvärden framställs. Vikterna, ibland även kallade uppräkningstal, multipliceras med objektens variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för populationen.

Redan i process 2.5 Utforma framställning av register och statistik planerades och utformades beräkningen av vikterna med hänsyn till urval och skattning (estimation) och eventuellt även till bortfall och täckningsbrister m.m. I process 6.1.1 ska slutlig beräkningsansats för vikterna väljas. Metodstatistisk kompetens behövs genom hela processen.

Input

Den information som behöver införas till processen är:

• gjorda val från processerna 2.1–2.5, framför allt från 2.3.2 och 2.5
• en urvalsfil med statuskoder från datainsamlingen.

Output

Från process 6.1.1 levereras:

• mikrodatafil där uppräkningstal (vikter) bifogas varje observation i en urvalsundersökning, att användas i analysprocessen
• dokumentation av vägningsproceduren (fastställd före produktionen, eventuellt senare uppdaterad)
• bortfallsandelar (ovägda, designvägda, storleksvägda)

• bortfallsanalys.

Genomförande

​6.1.3 Genomför skattningar

I dena process beskrivs olika metoder/tekniker och moment för att genomföra olika typer av skattningar:

• skatta bidrag från cut-off-delen
• genomför standardvägning
• genomför indexberäkning
• genomför fastprisberäkning
• beräkna indikatormått och sammanfattande mått
• beräkna revideringsmått
• genomföra statistisk analys

Input

Den information som behöver införas till process 6.1.3 är 

• uppgifter om fastställd tabellplan från delprocess 2.1
• utformning av analys från delprocess 2.5
• bearbetade data och beräknade vikter från process 6.1.1

Output

Från process 6.1.3 levereras

• framställda statistikvärden (skattningar)
• processdata
• dokumentation i Statistikens framställning (StaF)

Genomförande

​6.1.5 Genomför säsongrensning

Syftet med säsongrensning av tidsserier är att göra månads- och kvartalsstatistik mer jämförbar över tid. Säsongrensning innebär i korthet att eliminera variationer som beror på årstider eller kalender.

Input

• gjorda val från processerna 2.1–2.5
• uppgifter om fastställd tabellplan från process 2.1
• utformning av analys från process 2.5
• bearbetade data och beräknade vikter
• framställda statistikvärden (skattningar)

Output

• säsongrensade statistikvärden
  

Genomförande

• trend avser den långsiktiga utvecklingen i serien och speglar sådant som ekonomisk tillväxt
• cykel innehåller svängningar som inte är årliga, t.ex. konjunktureffekter
• säsong innehåller årliga svängningar i serien beroende på årstidsvariationer i produktions- och konsumtionsmönster, semestrar och annat
• kalendereffekter beror av t.ex. antal arbetsdagar under en period
• extremvärden (outliers, utstickande värden)
• irreguljära (slumpmässiga) effekter.

Trend och cykel sammantagna kallas trendcykel, ofta förkortat till trend (i en vidare mening).

På SCB ska proceduren X12 inom SAS^® programsystem, version 9.2 eller senare, användas som standardverktyg för säsongrensning. TRAMO-SEATS finns sedan tidigare som ett kompletterande standardverktyg för säsong­rensning och får fortsätta att användas vid produkter där det är etablerat sedan tidigare och bedöms lämpligt. Däremot får TRAMO-SEATS inte införas för produktion vid ytterligare produkter. SAS-proceduren X12 är en implementering av säsongrensningsverktyget X-12-ARIMA, framtaget av U.S. Census Bureau, medan det kompletterande verktyget TRAMO-SEATS är framtaget av Spaniens centralbank.

I dokumentet Orientering om säsongrensning beskrivs översiktligt säsongrensningen och dess roll i statistiken. Det riktar sig till alla som har att göra med månads- eller kvartalsstatistik i produktion eller användning.

Upplägg och genomförande av säsongrensning på SCB beskrivs i Praxis för säsongrensning på SCB.

Vägledning för säsongrensning ger praktiskt stöd i arbetet med säsongrensning genom att koppla det teoretiska ramverket till praktisk tillämpning på SCB.

Säsongrensning i samband med extrema händelser 

​På grund av det speciella läget till följd av covid-19 har anvisningar för säsongrensning i samband med extrema händelser tagits fram, se Säsongrensning i samband med extrema händelser. 

Dokument och länkar

Orientering om säsongrensning (pdf)
Praxis för säsongrensning på SCB (pdf)  
Vägledning för säsongrensning (pdf)
Säsongsrensning i samband med extrema händelser (pdf)

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Senaste uppdatering
2023-04-28

Senaste verifiering
2023-04-28

Diarienummer A2023/1002

6.3 ​Tolka och förklara

Syftet med process 6.3 Tolka och förklara är att värdera, tolka och förklara erhållna statistikvärden. Här ingår att göra jämförelser med annan statistik om så är möjligt. Kommentarerna bifogas tabeller, diagram, kartor och analysresultat. Det gäller vid både direktinsamling och registerbaserad statistikproduktion. I process 6.3 utnyttjas metodstatistisk kompetens.

Processen ska präglas av objektivitet. Detta uppnås bland annat genom en öppen deklaration av vilka överväganden som har gjorts. Processutförarens kännedom om det statistiska materialets möjlig­heter och begränsningar är naturligtvis värdefull.

Tolkningar av resultat ska avse undersökningsproblemet och ska stödjas av empiriska resultat från undersökningen och, om tillämpligt, av andra data. Tolkningar måste särskiljas från personliga reflektioner och åsikter. Den yrkesetiska deklarationen Declaration on Professional Ethics från International Statistical Institute ska följas, se länk nedan.

Produktansvarig eller motsvarande bör se till att det finns dokumenterat specificerade riktlinjer för genomförandet, utifrån övergripande policydokument och policydiskussion jämte kännedom om kundförväntningar. Specificeras bör bland annat de restriktioner som följer av kravet på objektivitet och av eventuell rollfördelning mellan SCB och andra aktörer (exempel: att SCB mäter men inte prognostiserar prisutvecklingen, vilket Konjunkturinstitutet och Riksbanken gör).  

Input

Den information som behöver införas till process 6.3 är

• gjorda val från processen 2.5   
• framställda statistikvärden, granskade och röjandekontrollerade

Output

Från process 6.3 levereras

• tolkningar och förklaringar till erhållna statistikvärden
• dokumentation av referenser
• processdata

Genomförande

En vanlig och viktig användning av statistik är för att göra jämförelser, dels över tid (tidsserier), dels mellan grupper. I det senare fallet handlar det ofta om geografiska grupper, men även andra typer av grupper förekommer. Här nedan finns information om sådant som är bra att tänka på när man jämför med annan statistik, gör regional analys, analyserar och värderar samt förklarar och kommenterar i text.

Analysera och tolka revideringars storlek

Vid löpande rutinmässiga revideringar bör revideringarnas storlek analyseras. Denna information är värdefull för användarna av statistiken och som förbättringsunderlag inför kommande undersökningsomgångar. Analysen kan exempelvis belysa om det finns systematiska mönster i revideringarna och om de preliminära skattningarna kan förbättras. Stora skillnader mellan preliminär och slutlig redovisning kan minska förtroendet för statistiken. Analysen av revideringarna är viktig input till Process 8 Utvärdera, bevara och gallra.

Jämför med annan statistik

Jämförelser med annan statistik är av intresse. Om undersökningen eller registret som jämförs med har en markant annorlunda utformning, är det svårt att dra några slutsatser av jämförelserna. Vid jämförelser vill man idealt ha tillgång till statistikvärden för "samma" målstorhet, vid olika tidpunkter respektive för olika grupper. Hur "lika" målstorheterna är, beror på hur de definieras. Jämförbarheten blir bättre om samma frågeformulär, samma datainsamlingsmetod, samma skattningsförfarande, osv. har använts.

God jämförbarhet över tid beror bland annat på i vilken mån en återkommande undersöknings statistiska målstorheter och undersökningsmetoder legat fasta eller ändrats över tiden. Även för statistik framställd med samma innehåll och metod kan saklogiskt intressanta jämförelser vara svåra att göra till följd av bland annat säsong- och kalendervariationer. Säsongrensningsförfaranden används för att underlätta jämförelserna, se process 6.1.

Vid jämförelser mellan grupper inom en och samma undersökning föreligger ofta full jämförbarhet. När statistiken för de olika grupperna kommer från olika producenter, är däremot risken stor att både definitioner och undersökningsmetoder skiljer sig åt.

Genomför regional analys

I regional analys jämförs statistik avseende olika geografiska områden. För urvalsundersökningar begränsas jämförelserna vanligen till riksnivå eller länsnivå. För totalundersökningar eller registerbaserade undersökningar är det ofta möjligt att jämföra även kommuner, tätorter, postnummer e.d.

Viktiga aspekter vid regional analys är att välja lagom detaljerad nivå för analysen och att beräkna lämpliga jämförelsetal (procent, genomsnitt per invånare eller per ytenhet). Analysen görs via tabeller, diagram, kartor och geografiska informationssystem (GIS). Med GIS kan man göra analyser för geografiskt definierade områden. Ett exempel är analys av bebyggelse i strandzoner, t.ex. antal byggnader inom 100 meter från strand, fördelat på nybyggnadsår.

Användare utanför SCB vill ofta kombinera egna data med inköpta data från SCB. Exempelvis kombinerar företag sina kundregister innehållande postnummer med befolkningsfakta från SCB.

En intressant analysform är relationer mellan områden av typ flyttning eller pendling (tvåpunktsdata). En första översikt fås med total flyttning (in, ut och netto) per område, medan en fullständigare beskrivning fås med riktad flyttning (från kommun A till kommun B). Genom fördelning på bakgrundsvariabler tas intressanta fakta fram, t.ex. att kvinnor pendlar avsevärt kortare sträcka till arbetet än män (i genomsnitt).

Analysera och värdera

Statistikproducenten värderar statistiken för att öka förståelsen för ett problem eller en frågeställning inom ett ämnesområde. Exempel på detta är produktivitets­beräk­ningar, analyser av löneskillnader mellan olika grupper, longitudinell analys av levnadsförhållanden, prognoser som rör arbetsmarknaden, demografiska prognoser och utredningar som ger överblick och samband. Mer information om statistisk analys finns under process 6.1.

Statistiska analysbearbetningar ska beskrivas i presentationen, så att det framgår vilka metoder och vilka variabler som använts. Analysbearbetningar bör utformas och genomföras med kombination av metodstatistisk kompetens och ämneskompetens, för att säkra att de tjänar ett meningsfullt syfte. 

Förklara och kommentera i text

SCB tar fram beskrivande statistik, främst i form av tabeller, som ”varudekla­reras” med kommentarer och förklaringar. Även diagram och grafiska beskrivningar kan tas fram. Muntlig presentation av resultaten från ett statistiskt uppdrag förekommer också. Läs mer om kommunikationsfrågor under Process 7 Redovisa och kommunicera.

För bedömningar som ingår i tolkningar ska referenser ges när det är möjligt.

För att texten ska vara användarna till nytta, används ett så målgruppsanpassat språk som möjligt. Det är viktigt att det framgår vilka osäkerheter och brister statistiken har och på vilket sätt det går att göra jämförelser med annan statistik. Därtill redovisas vilka jämförelser som går att göra inom undersökningen samt mellan olika årgångar eller tidsperioder. Vid användning av icke-sannolikhetsurval anges de begränsningar som gäller för vilka slutsatser som kan dras från datamaterialet. Se vidare process 6.4.

Revideringar som görs till följd av ändringar i metoder eller definitioner (revideringar av engångskaraktär) ska förklaras. Om nya eller ändrade statistiska metoder införs med statistikens innehåll oförändrat, ändras tillförlitligheten, ofta till det bättre. Om nya eller ändrade begrepp, definitioner eller klassifikationer införs, ändras statistikens innehåll, varvid tidsserier och tidsseriebrott behöver hanteras. Se Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden (SOS-riktlinjer).

Vid korrigeringar av statistikvärden (oplanerade revideringar) är det viktigt att ge tydlig information i anslutning till statistiken om de korrigeringar som skett, särskilt vid en extra redovisning. Ange orsaken till korrigeringen om det är möjligt. Se dokument Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden (SOS-riktlinjer).

Dokument och länkar

Declaration on Professional Ethics (pdf)
Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden - SOS-riktlinjer (pdf)

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senaste uppdatering
2023-04-28

Senaste verifiering
2023-04-28

Diarienummer A2023/1002

7 Redovisa och kommunicera

Syftet med processen är att ge stöd och hjälp med statistikpublicering och annan kommunikation:

Redovisningen och kommunikationen har förberetts i process 2 Utforma undersökning. I process 6 Framställ statistik och analysera har sedan innehåll och texter som ska bilda ett underlag till slutresultaten tagits fram. Processen Redovisa och kommunicera är indelad i 3 processer, som tillsammans med 2.6 beskriver publiceringsflödet för statistik:

• Planering ingår i process 2.6 Utforma redovisning och kommunikation
• Inläggning ingår i process 7.1 Sammanställ slutresultat
• Granskning ingår i process 7.1 Sammanställ slutresultat
• Publicering ingår i process 7.2 Redovisa slutresultat
• Leverans till kund och internationella organisationer ingår i process 7.2 Redovisa slutresultat
• Kontakt med statistikanvändare ingår i process 7.3 Kommunicera slutresultat

Policys, riktlinjer och rutiner

• SCB har en Publiceringspolicy, fastställd av gd, som övergripande anger förutsättningar för hur SCB:s statistik ska kommuniceras till våra användare.
• SCB har även en Revideringspolicy, även den är fastställd av gd, som syftar till att göra det tydligt för användarna av statistiken när, hur och varför revideringar sker. Revideringspolicyn beskriver de tre olika kategorier av revideringar som finns på SCB. Den gäller för statistik som SCB har ansvaret för.
• Det finns även, för officiell statistik, Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden (som gd fattat beslut om) som bör användas av andra SAM och som ska användas av SCB. Dessa riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden kan användas för annan statistik än den officiella. De ligger till grund för revideringspolicyn.

Publiceringsformer

Det finns fyra publiceringsformer:

• Statistikdatabasen
• Efterfrågade tabeller och diagram
• Statistiknyheter
• Publikationer

Samtliga av dessa ska vara planerade i publiceringskalendern och publiceras på SCB:s webbplats. Vi publicerar också material med anknytning till statistikpublicering som inte behöver ligga i kalendern, som dokumentation och faktasidor.

För att möjliggöra publicering 8.00 gäller ett antal deadlines för inlämning av material för publicering, se avsnittet Viktiga tidpunkter inför publicering på Inblickssidan Publicering av statistik och dokumentation.

Kontaktuppgifter

Mejla publiceringsgruppen via publicering@scb.se vid frågor kring:

• publicering av statistik 8.00, på produktsidor och i Statistikdatabasen
• granskning av svenska statistiknyheter
• övrig publicering på scb.se
• redaktörshjälp
• idéer till redaktionellt material inklusive korta analyser

För frågor om behörigheter till gemensamma arbetsytor och EPi-server hänvisas i första hand till Inblick, Behörigheter för statistikpublicering.

Dokument och länkar

Publiceringspolicy (scb.se)
Revideringspolicy (scb.se)
Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden (scb.se)
Publicering av statistik och dokumentation (Inblick, endast för SCB)
Behörigheter för statistikpublicering (Inblick, endast för SCB)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senaste uppdaterad
2023-04-28

Verifierad
2023-04-28

7.2 Redovisa slutresultat

Syftet med processen är att redovisa statistik på SCB:s webbplats, i internationell rapportering eller i form av uppdragsleveranser till kund. I processen hanteras också korrigeringar av tidigare redovisad statistik.

• All statistikpublicering på scb.se sker enligt publiceringsplanen, 8.00 respektive dag.
  
• Det finns standardiserade rutiner för leverans till internationella organisationer, som till exempel Eurostat.
  
• För uppdragsprodukter sker alltid leveransen enligt överenskommelse med kunden. Leveransen kan se olika ut. Mer information finns i process 7.1 Sammanställ slutresultat.
  
• Med fel i statistiken menas att misstag har upptäckts efter ordinarie redovisning eller att ny information tillkommit som påverkar statistiken.

Input

Som input till processen behövs:

• Material som skapats i process 7.1 Sammanställ slutresultat och som är slutgranskat inför publicering på scb.se, eller färdigt att levereras till kund eller till en internationell organisation.